 1. Vera Krémer föddes i Ungern 24 juni 1920. Hon gick ur grundskolan och därefter gymnasiet. Gifte sig tidigt och fick ett barn, Julia. Andra världskriget började 1 september 1939 men berörde inte direkt ungerska judar fram till mars 1944. Det man märkte i Ungern var flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av de var judar. Det bildades getton och koncentrationsläger men långt från Ungern, huvudsakligen i det ockuperade Polen. Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judarna starta på våren 1944. Aktionen skulle börja med den judiska befolkningen från landsorten. Därefter skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Från den 5 april 1944 fick alla judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davids stjärna. Veras Krémers man (Julias pappa) blev kallad till så kallad arbetstjänst dvs ett slavarbete. Familjen Krémer splitrades. Vera Krémer fördes till gettot i Monor. Hon gömde dottern Julia hos farföräldrarna. Vera Krémer och hennes mor deporterades från Monor gettot den 9 juli 1944 och kom till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. På en av vagnarna stod det skrivet att det fanns 3079 judar på tåget. Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor som blev utvalda till slavarbetet, bland de den 24 åriga Vera Krémer. Resterande 2184 människor, bl.a. Veras mor, hade kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag. Från Auschwitz flyttades Vera Krémer till lägret i Bergen-Belsen där hon befriades den 15 april 1945. På bilden är Vera Krémer 17 år.  |
2. Vera Krémer född Nagy i skolan i .... Vera står som andra från vänster i översta raden markerad NV (Nagy Vera).
|
Vera föddes i Ungern 24 juni 1920. Hon går i grundskolan och därefter gymnasiet. Gifter sig och får ett barn, Julia. Andra världskriget börjar 1 september 1939 men det berör inte direkt Ungern. Det man märker i Ungern är flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av de ät judar. Det bildas getton och koncentrationsläger men långt ifrån Ungern, huvudsakligen i det ockuperade Polen.
Den storskaliga Förintelsen och förföljelsen av judar började i samband med Operationen Barbarossa 22 juli 1941. Efter de tyska anfallet mot Sovjetunionen har Einsatsgruppen igångsatt massavrättningar av judar. Det skedde genom skjutning vid speciellt förberedda uppgrävda massgravar eller raviner. Det mest kända avrättningsplatsen heter Babij Jar, en ravin i utkanten av Kiev där judiska barn, kvinnor och män sköts till döds. På två dagar, 29-30 september 1941, mördades 33 771 judar i Babij Jar. Allt dokumenterades noga, sifferexercisen var viktig för nazisterna. Aktionen hade genomförts enligt en tysk rapport ”utan några incidenter”. Förintelsen planeras vidare vid Wannsee konferensen i januari 1942 då man fastställer planer för den industriella Förintelsen med en kedja av 6 st dödsläger och oändligt många koncentrationsläger. I Wannseee gick nazister igenom alla europeiska länder och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda i de europeiska judar. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördarlista med 11 000 000 milioner människor. När det gäller Ungern så står det på listan en siffra 742 800 judar.
Fram till 19 mars 1944 levde den judiska befolkningen i Ungern ett nästan normalt liv. De stora getton i Europa, bl.a. i Warszawa och Lodz har nästan fullständigt tömts på sina forna invånare som mördades. Treblinka dödslägret beläget 8 mil öster om Warszawa var verksamt till den 19 oktober 1943, då de kvarvarande fångarna sköts ihjäl. Kort därefter revs lägret och man försökte förinta samtliga spår. Under 16 månader har man mördat där nästan 1 miljon judar. I Auschwitz dödslägret har man däremot utökat dödsmaskineriet med nya gaskammare och krematoriet.
I telegrammet står det: Kom genast till Monor efter mig med mitt dopattest, livsavgörande fråga. Vera Stämpel med datum 8 juli 1944, ovanför själva texten och klockslaget 16.05 tyder på att den sändes iväg dagen innan som Vera Krémer deporterades till Auschwitz. Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer lämnade Monor den 9 juli 1944 med det sista deportationståget därifrån.
Vera Krémer skrev ett sista brev och därefter så skickade ett telegram från gettot och bad om hjälp. Sista brevet stämplades och sändes iväg av postkontoret i Monor den 11 juli 1944. Då hade gettot i Monor redan tömts på alla judar och tre tågsätt av boskapsvagnar avgick därifrån med över 3 000 judar i varje tåg.
Brevets tre första rader:
Min kära Babu! Lägret där jag befinner mig kommer troligtvis att utrymmas inom två dagar. Mina föräldrar har redan skickats vidare, till Schlesien påstås det. Jag, som konvertit, är ännu så länge här.
I telegrammet står det:
Kom genast till Monor efter mig med mitt dopattest, livsavgörande fråga.
Vera
När östfronten närmade sig, startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 så startade så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor.
Vera Krémers resa från Lubeck startade den 5 juli och S/S Kastelholm anlände till Stockholm söndagen den 8 juli 1945 efter 4 dagar till sjös.
10. Juli 1945, S/S Kastelholm
Vera Krémer kom till Stockholm med S/S Kastelholm som förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen, till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita båtar. Alla båtar var märkta med Röda kors märket samt namnet SVERIGE och båtens namn med stora bokstäver.
S/S Kastelholm förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita fartygen. Alla fem fartygen skulle Röda-kors-märkas samt namnet SVERIGE och fatygets namn med stora bokstäver. För- och akter skulle märkas med ett rött kors på vit botten omgivet av en svart ring. Foto (övre): Britt Björkdal.
 |
| Vera Krémer född Nagy stickar. Kanske för det kommande barnet? |
 |
| Szolnok, Ungern 1941 Vera Krémer (här 21 år) tillsammans med sin man Miklós Krémer och deras nyfödda dotter Julia, Szolnok 1941. |
 |
| Vera Krémer 23 år med dottern Julia 2 år, juli 1943. |
 |
| År 1943. Vera Krémers dotter och Veras mor framför huset med de vita pelarna. Veras mamma sändes den 11 juli 1944 vid selektionen vid ankomsten till Auschwitz till döden i gaskamrana. |
Den storskaliga Förintelsen och förföljelsen av judar började i samband med Operationen Barbarossa 22 juli 1941. Efter de tyska anfallet mot Sovjetunionen har Einsatsgruppen igångsatt massavrättningar av judar. Det skedde genom skjutning vid speciellt förberedda uppgrävda massgravar eller raviner. Det mest kända avrättningsplatsen heter Babij Jar, en ravin i utkanten av Kiev där judiska barn, kvinnor och män sköts till döds. På två dagar, 29-30 september 1941, mördades 33 771 judar i Babij Jar. Allt dokumenterades noga, sifferexercisen var viktig för nazisterna. Aktionen hade genomförts enligt en tysk rapport ”utan några incidenter”. Förintelsen planeras vidare vid Wannsee konferensen i januari 1942 då man fastställer planer för den industriella Förintelsen med en kedja av 6 st dödsläger och oändligt många koncentrationsläger. I Wannseee gick nazister igenom alla europeiska länder och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda i de europeiska judar. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördarlista med 11 000 000 milioner människor. När det gäller Ungern så står det på listan en siffra 742 800 judar.
Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judar starta med den judiska befolkningen i landsorten och först därefter i juli skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz.
Från den 5 april 1944 fick alla judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davidstjärna. Ungern delades i ett antal distrikt och de ungerska gendarmerna fick ansvaret för att samla in den judiska befolkningen i ett antal getton och deportera de i 110 tågsätt till den tjeckiska gränsstaden Kosice - Kassa där tyskarna övertog bevakningen av de dödsdömda judarna. Många judiska män i värnpliktsålder blev kallade innan till en arbetstjänst som innebar slavarbete i koppargruvor i Jugoslavien eller att gräva skyddsgravar i Ukraina. Veras man (Julias pappa) blev kallad till ett sådant arbetstjänst. Familjen Krémer splitrades. Medan Vera Krémer fördes till gettot i Monor gömde man dottern Julia hos farföräldrar.
4. 19 mars - 8 juli 1944
Den 19 mars 1944 startade tysk ockupation av Ungern. Två dagar senare, den 21 mars 1944 anlände Adolf Eichmann med en stab på omkring 200 man till Budapest. Planerna för förintelsen av de ungerska judarna tog form. Förintelsen av de ungerska judarna startade med den judiska befolkningen i landsorten. Först därefter, i juli 1944. skulle judarna som samlades i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Deportationerna från landsbygden påbörjades i den nordöstra zonen, som låg närmast ryska fronten. Precis i det område där familjen Jacubovics bodde. Under knappt två månader, mellan den 14 maj och den 8 juli, deporterades 437 402 judar från Ungern till Auschwitz.
  |
| Vera Krémers sista skrivna brevet från Monorgettot adresserad till hennes mans familj i Dunaszerdahely. Brevets tre första rader: Min kära Babu! Lägret där jag befinner mig kommer troligtvis att utrymmas inom två dagar. Mina föräldrar har redan skickats vidare, till Schlesien påstås det. Jag, som konvertit, är ännu så länge här. |
I telegrammet står det: Kom genast till Monor efter mig med mitt dopattest, livsavgörande fråga. Vera Stämpel med datum 8 juli 1944, ovanför själva texten och klockslaget 16.05 tyder på att den sändes iväg dagen innan som Vera Krémer deporterades till Auschwitz. Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer lämnade Monor den 9 juli 1944 med det sista deportationståget därifrån.
Vera Krémer skrev ett sista brev och därefter så skickade ett telegram från gettot och bad om hjälp. Sista brevet stämplades och sändes iväg av postkontoret i Monor den 11 juli 1944. Då hade gettot i Monor redan tömts på alla judar och tre tågsätt av boskapsvagnar avgick därifrån med över 3 000 judar i varje tåg.
Brevets tre första rader:
Min kära Babu! Lägret där jag befinner mig kommer troligtvis att utrymmas inom två dagar. Mina föräldrar har redan skickats vidare, till Schlesien påstås det. Jag, som konvertit, är ännu så länge här.
Kom genast till Monor efter mig med mitt dopattest, livsavgörande fråga.
Vera
Stämpel med datum 8 juli 1944, ovanför själva texten och klockslaget 16.05 tyder att den sändes iväg dagen innan som Vera Krémer deporterades till Auschwitz. Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer lämnade Monor den 9 juli 1944.
Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer och hennes mor lämnade Monor den 9 juli 1944 och anlände till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. I staden Kosice (Kassa) vid gränsen antecknade järnvägsstationens föreståndare det som var skrivet på en av vagnarna - i tåget nr. 135 fanns 3079 judar.
Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor från gettot i Monor som blev utvalda till slavarbete, bland de 24 åriga Vera Krémer. Resten, 2184 människor har kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag.
5. Selektion vid rampen i Auschwitz-Birkenau. Kvinnor, barn och äldre än 50 år fördes direkt till gaskamrarna. På bilden från ett tyskt arkiv står: Bundesarchiv Bild 183-N0827-318, KZ Auschwitz, Ankunft ungarischer Juden. 1 May 1944. Selektionen innebar att alla i den namnlösa gruppen - kvinnor, barn och gamla mördades 1 maj 1945 i gaskamrarna. En del i gruppen har kvar sina påsydda gula Davids stjärnor.
Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer och hennes mor lämnade Monor den 9 juli 1944 och anlände till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. I staden Kosice (Kassa) vid gränsen antecknade järnvägsstationens föreståndare det som var skrivet på en av vagnarna - i tåget nr. 135 fanns 3079 judar.
Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor från gettot i Monor som blev utvalda till slavarbete, bland de 24 åriga Vera Krémer. Resten, 2184 människor har kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag.
 |
| 6. När ryska fronten närmade sig startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 startade de så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor. Vera Krémer kom till Bergen-Belsen. I april insjuknade hon i tyfus. |
När östfronten närmade sig, startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 så startade så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor.
Vera Krémer kom till Bergen-Belsen. I april insjuknade hon som tusentals andra, bl.a. Anne Frank och hennes mor i tyfus.
Bergen-Belsen lägret befriades eller egentligen övertogs av brittiska trupper efter fyra dagars förhandlingar, den 15 april 1945.
 |
7. April 1945, Bergen-Belsen.
I början av 1945 blev Bergen-Belsen slutstation för tiotusentals fångar som sändes ut på dödsmarscher från andra läger i öst. Många av de nyanlända fångarna fick inte ens tak över huvudet. Livsmedels- och vattenförsörjningen upphörde och en fruktansvärd fläcktyfusepidemi bröt ut. Från januari till mitten av april 1945 dog omkring 35 000 fångar, varav 18 000 enbart under mars månad. Då det inte fanns möjlighet att bränna eller gräva ner alla döda kroppar började man istället att stapla de döda i högar runtom i lägret. När de brittiska trupperna kom in i Bergen-Belsen så var det första steget att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. Man var nödsakad att använda bulldozers.
|
 |
| Ett exempel på en information (undertecknad Gustaf av Kungen) som inte publicerats tidigare som gäller i högsta grad Förintelsens offer begravda i Stockholm. Det handlar om deltagandet i UNRRA-aktionen. |
Vera Krémers resa från Lubeck startade den 5 juli och S/S Kastelholm anlände till Stockholm söndagen den 8 juli 1945 efter 4 dagar till sjös.
 |
| Vera Krémer låg under resan mellan Lubeck och Stockholm i en hytt nr 31 (på babordsidan). |
 |
8. Juni-Juli 1945, Lübeck.
Vera Krémers D.P. Registration Record från Swedish Transit hospital som fylldes den 30 juni 1945. Vita båtens namn Kastelholm och avresedatumet, den 5 juli 1945 är antecknade med röda bokstäver
|
 |
9. Juni-Juli 1945, Lübeck.
I Lubeck fick Vera Krémer ett svenskt identifikationskort med nummer L 3125. Den gröna stämpeln inresan Trelleborg var troligen instämplad i Stockholm eller dagen innan på redden i Trelleborg. |
 |
10. Juli 1945, S/S Kastelholm
Vera Krémers diagnos, pleurit eller en lungsäcksinflammation, det innebär en kraftig och skärande smärta i bröstkorgen som förvärras vid djupa andetag, hosta och nysning. Vera Krémer hade exsudativ pleurit med mycket vätska i lungorna. Röntgenläkaren i Stockholm skrev i sitt utlåtande att man p.g.a vätskenmängden hade svårt att bedömma (se) lungorna. I anamnesen från S/S Kastelholm står det att man hade tappat 1/2 liter vätska 5 dagar före avresan från Lübeck.
Diagnos pleurit, lungsäcksinflammation, innebär kraftig och skärande smärta i bröstkorgen som förvärras vid djupa andetag, hosta och nysning. Vera Krémer hade exsudativ pleurit således med mycket vätska i lungorna. Röntgenläkaren i Stockholm skrev i sitt utlåtande att man p.g.a vätskenmängden hade svårt att bedömma (se) lungorna. I anamnesen från S/S Kastelholm skriver man att man har tappat 1/2 liter vätska 5 dagar före avresan från Lubeck.
|
Vera Krémer kom till Stockholm med S/S Kastelholm som förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen, till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita båtar. Alla båtar var märkta med Röda kors märket samt namnet SVERIGE och båtens namn med stora bokstäver.
 |
11. Juli 1945, Frihamnen
Ett antal Förintelsens överlevande som kom till Stockholm under sommaren 1945, anlände till Frihamnen med lasarettfartyget S/S Kastelholm från Lübeck. De kom till Kajplats 2, precis bakom Magasin 2 där båtar till Tallin lägger till nu. De mest sjuka hade burits iland på bårar eller utan bårar som små knyten, svepta i filtar då många vägde strax över 20 kilo. |
 |
| 12. Juli 1945, Frihamnen Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen fördes Vera Krémer på bår till ambulansen och kördes till Epidemisjukhuset vid Albano och avdelning III där. Övriga ankommande undersöktes och kördes först till sanitetsanstalten i Ropsten och först därefter därifrån, i en arméambulansbuss, de dryga 50 kilometrarna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. |
Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen förs Vera Krémer på bår till ambulansen och körs till Epidemisjukhuset vid Roslagstull och avdelning III där. Vera registreras där såsom "Ungersk krigsfånge".
 |
| 13. Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm. Epidemisjukhuset hade flera avdelningar som var uppdelade efter de olika smittsamma sjukdomarna som låg i olika byggnader. Allt för att minska smittorisken. Vera Krémer kom till avd. III. |
 |
| 13. Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm. Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen fördes Vera Krémer på bår till ambulansen och kördes till Epidemisjukhuset och avdelning III där. Vera registrerades såsom Ungersk krigsfånge. |
14. Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm.
Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer 24 år gammal på Epidemisjukhuset i Stockholm.
Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer 24 år gammal på Epidemisjukhuset i Stockholm.
15. Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm.
Utskrivningssedel från Epidemiska sjukhuset i Stockholm. Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer, 24 år gammal, på Epidemisjukhuset i Stockholm. Vårdtid anges till 5 dagar.
|
Vera Krémer var den första bland Förintelsens offer som dog och begravdes i Stockholm. I Mosaiska församlingens gravbok finns en anteckning som kanske kan ifrågasättas 1945 års räddade. Jag vet inte om det fanns rabbin vid begravningen eller om stoftet fördes till Kapellet innan begravningen.
Vera Krémers dotter Julia överlevde Förintelsen, lever och bor idag (2019) i Budapest. Hon bytte både för- och efternamn. Även Vera Krémers man Miklós som var utkommenderat till slavarbete överlevde Förintelsen.
Familjebilderna kommer från Julia Krémer och har tillställts från Tomas Kertész arkiv i Stockholm. Stor tack till Tomas Kertész att Vera Krémer har fått ett ansikte! Tack för översättningarna av de så skakande telegram och brev som ger en klar bild av Förintelsens fasor. Vera Kremers far
Mihály Ehrlich tycks ha dött i Bergen-Belsen i januari 1945 eller i Auschwitz vid ankomsten 1944. Vera förekommer som Wera eller Veronika Nagy i olika dokument. Även som Krémer-Ehrlich, Vera..
 |
14. 13 Juli 1945, Stockholm. Vera Krémer var den första bland Förintelsens offer som dog och begravdes i Stockholm. I Mosaiska församlingen gravbok finns bredvid Veras namn, en anteckning "1945 års räddade".
|
 |
| Vera Krémer i SUK-registret |
 |
| Vera Krémer och två andra fd koncentrationslägerfångar som kom till Stockholm och dog strax efter på Epidemisjukhuset vid Roslagstull. Utdrag ur Begravningsboken. |
Familjebilderna kommer från Julia Krémer och har tillställts från Tomas Kertész arkiv i Stockholm. Stor tack till Tomas Kertész att Vera Krémer har fått ett ansikte! Tack för översättningarna av de så skakande telegram och brev som ger en klar bild av Förintelsens fasor. Vera Kremers far
Mihály Ehrlich tycks ha dött i Bergen-Belsen i januari 1945 eller i Auschwitz vid ankomsten 1944. Vera förekommer som Wera eller Veronika Nagy i olika dokument. Även som Krémer-Ehrlich, Vera..
