Man kan skriva det med datum 1938-1939, 1939-1942 och 1942-1945.
På det ytterst grova sättet har jag indelat den svenska utrikespolitiken, utlänings- och asylpolitiken och gränskonroll när det gäller judar i Europa.
Kristallnatten mellan 9 november och 10 november 1938 var kulmen på de våldsamma styrda aktioner mot judar, som genomfördes i Tyskland mellan den 7 och 13 november 1938. Observera "kulmen" då aktionerna mot judar påbörjades mycket tidigare bl.a. med den tyska rasistiska lagstiftningen där judar fick inte utöva sina yrken i statliga institutioner. Nürnberglagarna kallas den anti-judiska lagstiftning som antogs på partidagarna i Nürnberg den 15 september 1935. Två lagar infördes som juridiskt och socialt skiljde judar från icke-judar i Tyskland. Enligt den första av Nürnberglagarna förlorade judarna sitt tyska medborgarskap. Kristallnatten iscensattes av nazister och utfördes av beväpnade grupper främst från det paramilitära Sturmabteilung (SA) men även av många civila. Omkring 400 judar dödades, 20 000–30 000 arresterades och fördes till koncentrationsläger, 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades. Kristallnattens händelser medförde naturligtvis en kraftig judisk emigration.
Det svenska systemet med visering och med "rekomendationer" vid gränskontroller ändrades ständigr under 30-talet. De tyska raslagar tillämpades i Sverige under 1930- och 40-talen. Bland annat upplöstes äktenskap som ansågs olämpliga enligt tysk lag och företag uppmanades att säga upp judiska anställda. Professor Klas Åmarks forskning har vissat de tyska raslagarna att användes i Sverige. Svenskar som ville gifta sig med en tysk av så kallad arisk börd, måste bevisa att de inte var judar. Ingångna äktenskap kunde ogiltigförklaras. Svenska jurister och präster följde alltså uppmaningen från svenska utrikesdepartementet, att tyska lagar skulle gälla i Sverige.
I Sverige ansåg man att de i Tyskland vidtagna åtgärderna
mot judarna medförde
endast en begränsning i deras
ekonomiska och personliga rörelsefrihet. Därför ansågs judar i praxis inte
som politiska flyktingar enbart på grund
av sin ras. Detta trots att det handlade om effekten av Hitlers politik.
När de judiska
flyktingarna under sommaren och hösten
1938 i allt större utsträckning sökte
sig till Sverige ansågs avvisningsreglerna
inte tillräckliga för att reglera, läs stoppa, en sådan invandring. Kungl. Maj:t genom en kungörelse
den 9 september 1938 förordnade att utlänning, som
ankom till riket utan att ha inrese- eller
uppehållsvisering, uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd, fick avvisas.
Samtidigt så infördes det ett system med gränsrekommendationer. Det var egentligen ämnat personer, som kunde beräknas
återvända till sitt hemland efter
vistelsen i Sverige. De svenska passkontrollmyndigheterna instruerades
att inte avvisa personer försedda
med sädana rekommendationer. Systemet
med gränsrekommendationer tilllämpades
till en början endast i förhållande
till Tyskland inklusive Österrike.
Vi vet numera att det var på svensk begäran som alla tyska judars pass vara märkta med
bokstaven J. Innan dess så ogiltigförklarades tyska judars pass. Läs historien om Nelly Sachs försök att fly Tyskland. (LÄNK).
Judar, innehavare av J märkta
pass var plötsligt emigranter, inte politiska flyktingar undan Hitlers regim och i enlighet med kungörelsen
den 9 september 1938 inre medges
inresa och asyl.
Inresa skulle enbart ske efter prövning skrev utrikesdepartementet
i cirkulär den 27
oktober 1938. Bara Utrikesdepartementet hade rätt att utfärda gränsrekommendationer. I ett den
27 oktober 1938 utfärdat hemligt cirkulär
till samtliga passkontroller i riket
föreskrev socialstyrelsen att innehavare av J-märkta
pass borde avvisas, om han inte innehade
uppehållstillstånd eller gränsrekommendation.
Det restriktiva systemet i Sverige och nya antijudiska lagar i Tyskland som förbjöd emigration stängde judarnas möjligheter att fly undan Förintelsen.
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941 och var under de första sex månaderna en enorm framgång för tyskarna.
Slaget vid Stalingrad utkämpades under andra världskriget mellan Tyskland och Sovjetunionen vid stadenStalingrad (idag Volgograd). Det pågick mellan 21 augusti 1942 . Kapitualation ägde rum redan i januari 2 februari 1943 och är ett av världshistoriens blodigaste slag med sammanlagda förluster på nära två miljoner människor. Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år,
När de judiska
flyktingarna under sommaren och hösten
1938 i allt större utsträckning sökte
sig till vårt land, ansågs avvisningsreglerna
inte tillräckliga för att reglera
en sådan invandring. Genom kungörelse
den 9 september 1938 förordnade
därför Kungl. Maj:t, att utlänning, som
ankom till riket utan att ha inrese- eller
uppehållsvisering, uppehållstillstånd eller
arbetstillstånd, fick avvisas.
7.4.1. Kontrollen över viseringspliktiga
utlänningar utan uppehållstillstånd
7.4.1.1. Kontrollmedel
Kontrollen av att viseringspliktig utlänning
inte uppehåller sig här längre tid
än som medgivits i viseringsbeslutet sker i huvudsak på grundval av kontrollkort
(in- och utresekort).
Kontrollkort skall enligt den nordiska
passkontrollöverenskommelsen avfordras
utlänning, som är viseringspliktig i
någon av de nordiska staterna, såvida
denna kräver kontrollkort, eller som i
samband med beslut om avlägsnande
från en nordisk stat förbjudits återvända
dit utan särskilt tillstånd. Kontrollkort
avfordras utlänning endast när han
inreser i det nordiska passkontrollområdet
och således inte vid direkt resa
från ett nordiskt till annat nordiskt
land.
På in- och utresekorten noterar passkontrollanten
de uppgifter, som är erforderliga
för att fastställa vederbörande
utlännings identitet, såsom namn,
födelsedatum, nationalitet etc. På inresekortet
antecknas därjämte de tillstånd
som utlänningen innehar för inresa
i Sverige eller övriga nordiska stater.
Inresekort skall i princip behällas av
inresestaten. Om utlänningen vid inresan
har tillstånd att uppehålla sig i
annan nordisk stat i mer än tre månader,
skall inresekortet sändas till denna
stat.
7.4.1.2. Kontrollförfarande
Inresekort avseende utlänning, som ej
innehar uppehållstillstånd i Sverige eller
som meddelats sådant tillstånd för
kortare tid än tre månader, insattes efter
slagning i ett särskilt förfalloregister
i bokstavsordning månadsvis efter
förfallomånad, övriga inresekort förvaras
i en särskild kortlåda. När utresekort
inkommer paras det ihop med motsvarande
inresekort i förfalloregistret,
varefter kortparet placeras i den särskilda
kortlådan. I samband därmed antecknas
dagen för utresan på utlänningens
centralregisterkort, om sådant finns
upplagt.
Förfalloregistret genomgås dagligen...
Om utlänningen trots efterforskningar
ej kan anträffas får sektionen
bedöma, huruvida utlänningen
skall antas ha utrest. I sådant fall stämplas
inresekortet »troligen utrest» och
överflyttas till den särskilda kortlådan.
7.4.2.2. Kontrollförfarande
Förfalloregistret genomgås dagligen.
Om vid genomgången framkommer att
utlänning, beträffande vilken utreseuppgift
ej föreligger, inte ansökt om uppehållstillstånd
vid utgången av den uppehållstillståndsfria
tiden, avlåtes en s. k.
kontrollskrivelse till polismyndigheten
i den ort, där utlänningen enligt tillgängliga
uppgifter vistas eller innehar
anställning. I skrivelsen anmodas polismyndigheten
att införskaffa erforderliga
upplysningar om utlänningen och
i förekommande fall tillse att han sö-
ker uppehållstillstånd. Kontrollskrivelse
utskrives i tre exemplar. Av de två kopiorna
förvaras den ena i pärm hos
vederbörande registergruppchef medan
den andra genom gruppchefens försorg
insattes i det centrala diariet. Begistergruppchef
genomgår dagligen kopiorna
av kontrollskrivelserna och tillser att
svar inkommer. Om svar inte erhållits
inom fjorton dagar, används påminnelseskrivelse.
Därest gjorda efterforskningar
visar att utlänningen utrest,
överflyttas bostadsanmälningskortet till
polisieringsregistret.