Först det här med Kontrollen över viseringspliktiga utlänningar utan uppehållstillstånd. Jag tänker närmast på min äldre bror som skulle besöka sin dotter i Polen i början av sjutiotalet. Då flera judar, fd polska medbörjare, nu med uppehållstillstånd i Sverige inte fick inresetillstånd så sökte min bror visering vid det polska konsulatet i Lärkstaden i Stockholm. Han fick det rätt så snabbt. Hans glädje var stor. Tog direktflyget till varszawa med väskan fyllde med presenter till dottern från hela släkten i Stockholm. Men han släpptes inte in trots att han hade gilltigt svenskt främlingspass med en instämplad polsk visiering. Han tog in i ett rum och ville ringa till "inflytelserika personer" i Warszawa för att bli insläppt. Han bad att använda telefonen men fick en förklaring att telefonen finns på den sida av skrivbordet som tillhör Polen och att han sitter utanför den polska gränsen. Nästa steg var det i Stockholm erhållna inresevisum. Han gav sitt pass till gränspolisen (sköts av den polska armén) och förklarade "jag har jo en polsk visiering". Mannen på andra sidan av skrivbordet drog ut en skrivbordslåda och tog ut en stämpel. Tryckte noggrant stämpeln i den röda stämpelnynan och så återlämnade han passet med den röd stämpel över viseringen - MAKULERAD.
Ovanstående är bara ett litet exempel hur man kan lätt, från dag till dag ändra saker och ting vid t.ex. en gränskontroll.
Sverige reagerade svagt på de nya polska rasistlagarna. Tisdagen den 3 oktober 1978 togs det upp i Riksdagen bland interpellationer följande.
1978/79:16 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) lill statsministern om avvisningen av vissa svenska medborgare som ämnat besöka Polen:
I april i år besökte statsministern Polen och fick då löftet alt avvisningar vid den polska gränsen av judar som flytt från Polen och numera är svenska medborgare skall upphöra.
Sedan statsbesöket och löftet har ca 20 avvisningar skett.
Bara ett par dagar efter statsbesöket avvisades den 18 april tre svenskar av judisk härkomst ulan motiveringar när de kom med färjan lill Swinouj-scie.
28 april. Swinoujscie. När passkontrollanlen såg födelseorten i passet slavat på polska log han passet med sig och försvann. Återkom efter tjugo minuter och meddelade alt någon inresa inle var möjlig. Ingen förklaring lämnades,
29 april, Swinoujscie. Familj med två barn nekades utan orsak inresa. Mannen vars fader är polsk jude har lidigare fått komma in i Polen.
30 april. Pomellan, vid östtyska gränsen. Den inresande svenske medborgaren av judisk börd fick lämna uppgift om när han lämnat Polen (1969). Uppmanades utan motivering resa hem till Sverige igen.
30 april. Swinoujscie. Avvisades en person sedan passkontrollanten frågat när utvandring från Polen skett (1970).
30 april. Warszawas fiygplats. En person av judisk härkomst tvingades återvända med nästa plan till Sverige utan att få besöka sin dotter i Polen.
13 maj. Warszawas flygplats. En person officiellt inbjuden till en konferens i Warszawa avvisades med orden: "Sådana som ni borde veta alt ni inle är välkomna hit."
19 maj. Swinoujscie. Avvisades en person som lidigare besökt Polen flera gånger. Jude. Fick fylla i blankett med uppgift om utvandringsår (1969), "Ni är inle välkommen hit,"
21 maj, Warszawas flygplats. Avvisades en person ulan skäl. Fadern av judisk härkomst. Flyttade lill Sverige 1971.
24 maj. Kunowice. Två judar, som lidigare besökt Polen sedan de
utvandrat, avvisades när de kom med tåg via DDR.
27 maj. Polska generalkonsulatet i Slockholm. En utvandrare som besökt Polen två gånger sedan 1969 vägrades inresetillstånd.
27 maj. Warszawas flygplats. En person som skulle besöka sin sjuke fader avvisades. Judisk börd. Fick efter ett dygn tillstånd av humanitära skäl, men också besked om atl hon inte var önskvärd i forlsätlningen.
Början av juni. Generalkonsulatet i Malmö. En person fick negativt besked om inresa efter en förfrågan som lämnades i februari. Ingen motivering.
25 juni. Warszawas fiygplats. Avvisades en person utan något skäl.
30 augusti. Avvisades två av Per Ahlmarks medarbetare på Warszawas flygplats, I slutet av 1960-talet och börian av 1970-lalel invandrade omkring 3 000 polacker till Sverige.
De flesta var judar och kom hit i flykt undan de antisemitiska kampanjerna i Polen. Ungefär 300 av de 3 000 polacker som nu blivit svenska medborgare har på olika sätt fåll meddelanden om all de inte får komma tillbaka lill Polen på besök. Något officiellt skäl till denna vägran har aldrig givits. I realiteten är skälen uppenbara. Den polska antisemitismen lever vidare.
Den muntliga överenskommelse som nåtts i syfte atl få slut på dessa avvisningar tycks inle ha fått någon praktisk effekt. Detta innebär att vissa svenska medborgare - de som är judar av polsk härkomst - diskrimineras. Del bör ingen svensk regering acceptera.
De noter i avvisningsfall som den svenske ambassadören i Warszawa överiämnat till del polska utrikesministeriet har som regel inte besvarats.
Anser statsministern alt Polen brutit mot den muntliga överenskommelse som gjordes vid statsbesöket i april?
Vilka åtgärder ämnar svenska myndigheter vidta mot all svenska medborgare av judisk börd avvisas vid Polens gräns?
Anser statsministern att avvisningarna motiverar alt del polsk-svenska visumavialei sägs upp?
1978/79:16 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) lill statsministern om avvisningen av vissa svenska medborgare som ämnat besöka Polen:
I april i år besökte statsministern Polen och fick då löftet alt avvisningar vid den polska gränsen av judar som flytt från Polen och numera är svenska medborgare skall upphöra.
Sedan statsbesöket och löftet har ca 20 avvisningar skett.
Bara ett par dagar efter statsbesöket avvisades den 18 april tre svenskar av judisk härkomst ulan motiveringar när de kom med färjan lill Swinouj-scie.
28 april. Swinoujscie. När passkontrollanlen såg födelseorten i passet slavat på polska log han passet med sig och försvann. Återkom efter tjugo minuter och meddelade alt någon inresa inle var möjlig. Ingen förklaring lämnades,
29 april, Swinoujscie. Familj med två barn nekades utan orsak inresa. Mannen vars fader är polsk jude har lidigare fått komma in i Polen.
30 april. Pomellan, vid östtyska gränsen. Den inresande svenske medborgaren av judisk börd fick lämna uppgift om när han lämnat Polen (1969). Uppmanades utan motivering resa hem till Sverige igen.
30 april. Swinoujscie. Avvisades en person sedan passkontrollanten frågat när utvandring från Polen skett (1970).
30 april. Warszawas fiygplats. En person av judisk härkomst tvingades återvända med nästa plan till Sverige utan att få besöka sin dotter i Polen.
13 maj. Warszawas flygplats. En person officiellt inbjuden till en konferens i Warszawa avvisades med orden: "Sådana som ni borde veta alt ni inle är välkomna hit."
19 maj. Swinoujscie. Avvisades en person som lidigare besökt Polen flera gånger. Jude. Fick fylla i blankett med uppgift om utvandringsår (1969), "Ni är inle välkommen hit,"
21 maj, Warszawas flygplats. Avvisades en person ulan skäl. Fadern av judisk härkomst. Flyttade lill Sverige 1971.
24 maj. Kunowice. Två judar, som lidigare besökt Polen sedan de
utvandrat, avvisades när de kom med tåg via DDR.
27 maj. Polska generalkonsulatet i Slockholm. En utvandrare som besökt Polen två gånger sedan 1969 vägrades inresetillstånd.
27 maj. Warszawas flygplats. En person som skulle besöka sin sjuke fader avvisades. Judisk börd. Fick efter ett dygn tillstånd av humanitära skäl, men också besked om atl hon inte var önskvärd i forlsätlningen.
Början av juni. Generalkonsulatet i Malmö. En person fick negativt besked om inresa efter en förfrågan som lämnades i februari. Ingen motivering.
25 juni. Warszawas fiygplats. Avvisades en person utan något skäl.
30 augusti. Avvisades två av Per Ahlmarks medarbetare på Warszawas flygplats, I slutet av 1960-talet och börian av 1970-lalel invandrade omkring 3 000 polacker till Sverige.
De flesta var judar och kom hit i flykt undan de antisemitiska kampanjerna i Polen. Ungefär 300 av de 3 000 polacker som nu blivit svenska medborgare har på olika sätt fåll meddelanden om all de inte får komma tillbaka lill Polen på besök. Något officiellt skäl till denna vägran har aldrig givits. I realiteten är skälen uppenbara. Den polska antisemitismen lever vidare.
Den muntliga överenskommelse som nåtts i syfte atl få slut på dessa avvisningar tycks inle ha fått någon praktisk effekt. Detta innebär att vissa svenska medborgare - de som är judar av polsk härkomst - diskrimineras. Del bör ingen svensk regering acceptera.
De noter i avvisningsfall som den svenske ambassadören i Warszawa överiämnat till del polska utrikesministeriet har som regel inte besvarats.
Anser statsministern alt Polen brutit mot den muntliga överenskommelse som gjordes vid statsbesöket i april?
Vilka åtgärder ämnar svenska myndigheter vidta mot all svenska medborgare av judisk börd avvisas vid Polens gräns?
Anser statsministern att avvisningarna motiverar alt del polsk-svenska visumavialei sägs upp?
Tillbaka till Kristallnatten - Stalingrad - Berlin (offensiven).
Man kan skriva det med datum 1938-1939, 1939-1942 och 1942-1945.
På det ytterst grova sättet har jag indelat den svenska utrikespolitiken, utlänings- och asylpolitiken och gränskonroll när det gäller judar i Europa.
J
Kristallnatten mellan 9 november och 10 november 1938 var kulmen på de våldsamma styrda aktioner mot judar, som genomfördes i Tyskland mellan den 7 och 13 november 1938. Observera "kulmen" då aktionerna mot judar påbörjades mycket tidigare bl.a. med den tyska rasistiska lagstiftningen där judar fick inte utöva sina yrken i statliga institutioner. Nürnberglagarna kallas den anti-judiska lagstiftning som antogs på partidagarna i Nürnberg den 15 september 1935. Två lagar infördes som juridiskt och socialt skiljde judar från icke-judar i Tyskland. Enligt den första av Nürnberglagarna förlorade judarna sitt tyska medborgarskap. Kristallnatten iscensattes av nazister och utfördes av beväpnade grupper främst från det paramilitära Sturmabteilung (SA) men även av många civila. Omkring 400 judar dödades, 20 000–30 000 arresterades och fördes till koncentrationsläger, 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades. Kristallnattens händelser medförde naturligtvis en kraftig judisk emigration.
Det svenska systemet med visering och med "rekomendationer" vid gränskontroller ändrades ständigr under 30-talet. De tyska raslagar tillämpades i Sverige under 1930- och 40-talen. Bland annat upplöstes äktenskap som ansågs olämpliga enligt tysk lag och företag uppmanades att säga upp judiska anställda. Professor Klas Åmarks forskning har vissat de tyska raslagarna att användes i Sverige. Svenskar som ville gifta sig med en tysk av så kallad arisk börd, måste bevisa att de inte var judar. Ingångna äktenskap kunde ogiltigförklaras. Svenska jurister och präster följde alltså uppmaningen från svenska utrikesdepartementet, att tyska lagar skulle gälla i Sverige.
I Sverige ansåg man att de i Tyskland vidtagna åtgärderna mot judarna medförde endast en begränsning i deras ekonomiska och personliga rörelsefrihet. Därför ansågs judar i praxis inte som politiska flyktingar enbart på grund av sin ras. Detta trots att det handlade om effekten av Hitlers politik.
När de judiska flyktingarna under sommaren och hösten 1938 i allt större utsträckning sökte sig till Sverige ansågs avvisningsreglerna inte tillräckliga för att reglera, läs stoppa, en sådan invandring. Kungl. Maj:t genom en kungörelse den 9 september 1938 förordnade att utlänning, som ankom till riket utan att ha inrese- eller uppehållsvisering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, fick avvisas.
Samtidigt så infördes det ett system med gränsrekommendationer. Det var egentligen ämnat personer, som kunde beräknas återvända till sitt hemland efter vistelsen i Sverige. De svenska passkontrollmyndigheterna instruerades att inte avvisa personer försedda med sädana rekommendationer. Systemet med gränsrekommendationer tilllämpades till en början endast i förhållande till Tyskland inklusive Österrike.
Vi vet numera att det var på svensk begäran som alla tyska judars pass vara märkta med bokstaven J. Innan dess så ogiltigförklarades tyska judars pass. Läs historien om Nelly Sachs försök att fly Tyskland. (LÄNK).
Judar, innehavare av J märkta pass var plötsligt emigranter, inte politiska flyktingar undan Hitlers regim och i enlighet med kungörelsen den 9 september 1938 inre medges inresa och asyl.
Inresa skulle enbart ske efter prövning skrev utrikesdepartementet i cirkulär den 27 oktober 1938. Bara Utrikesdepartementet hade rätt att utfärda gränsrekommendationer. I ett den 27 oktober 1938 utfärdat hemligt cirkulär till samtliga passkontroller i riket föreskrev socialstyrelsen att innehavare av J-märkta pass borde avvisas, om han inte innehade uppehållstillstånd eller gränsrekommendation. Det restriktiva systemet i Sverige och nya antijudiska lagar i Tyskland som förbjöd emigration stängde judarnas möjligheter att fly undan Förintelsen.
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941 och var under de första sex månaderna en enorm framgång för tyskarna.
På det ytterst grova sättet har jag indelat den svenska utrikespolitiken, utlänings- och asylpolitiken och gränskonroll när det gäller judar i Europa.
J
Kristallnatten mellan 9 november och 10 november 1938 var kulmen på de våldsamma styrda aktioner mot judar, som genomfördes i Tyskland mellan den 7 och 13 november 1938. Observera "kulmen" då aktionerna mot judar påbörjades mycket tidigare bl.a. med den tyska rasistiska lagstiftningen där judar fick inte utöva sina yrken i statliga institutioner. Nürnberglagarna kallas den anti-judiska lagstiftning som antogs på partidagarna i Nürnberg den 15 september 1935. Två lagar infördes som juridiskt och socialt skiljde judar från icke-judar i Tyskland. Enligt den första av Nürnberglagarna förlorade judarna sitt tyska medborgarskap. Kristallnatten iscensattes av nazister och utfördes av beväpnade grupper främst från det paramilitära Sturmabteilung (SA) men även av många civila. Omkring 400 judar dödades, 20 000–30 000 arresterades och fördes till koncentrationsläger, 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades. Kristallnattens händelser medförde naturligtvis en kraftig judisk emigration.
Det svenska systemet med visering och med "rekomendationer" vid gränskontroller ändrades ständigr under 30-talet. De tyska raslagar tillämpades i Sverige under 1930- och 40-talen. Bland annat upplöstes äktenskap som ansågs olämpliga enligt tysk lag och företag uppmanades att säga upp judiska anställda. Professor Klas Åmarks forskning har vissat de tyska raslagarna att användes i Sverige. Svenskar som ville gifta sig med en tysk av så kallad arisk börd, måste bevisa att de inte var judar. Ingångna äktenskap kunde ogiltigförklaras. Svenska jurister och präster följde alltså uppmaningen från svenska utrikesdepartementet, att tyska lagar skulle gälla i Sverige.
I Sverige ansåg man att de i Tyskland vidtagna åtgärderna mot judarna medförde endast en begränsning i deras ekonomiska och personliga rörelsefrihet. Därför ansågs judar i praxis inte som politiska flyktingar enbart på grund av sin ras. Detta trots att det handlade om effekten av Hitlers politik.
När de judiska flyktingarna under sommaren och hösten 1938 i allt större utsträckning sökte sig till Sverige ansågs avvisningsreglerna inte tillräckliga för att reglera, läs stoppa, en sådan invandring. Kungl. Maj:t genom en kungörelse den 9 september 1938 förordnade att utlänning, som ankom till riket utan att ha inrese- eller uppehållsvisering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, fick avvisas.
Samtidigt så infördes det ett system med gränsrekommendationer. Det var egentligen ämnat personer, som kunde beräknas återvända till sitt hemland efter vistelsen i Sverige. De svenska passkontrollmyndigheterna instruerades att inte avvisa personer försedda med sädana rekommendationer. Systemet med gränsrekommendationer tilllämpades till en början endast i förhållande till Tyskland inklusive Österrike.
Vi vet numera att det var på svensk begäran som alla tyska judars pass vara märkta med bokstaven J. Innan dess så ogiltigförklarades tyska judars pass. Läs historien om Nelly Sachs försök att fly Tyskland. (LÄNK).
Judar, innehavare av J märkta pass var plötsligt emigranter, inte politiska flyktingar undan Hitlers regim och i enlighet med kungörelsen den 9 september 1938 inre medges inresa och asyl.
Inresa skulle enbart ske efter prövning skrev utrikesdepartementet i cirkulär den 27 oktober 1938. Bara Utrikesdepartementet hade rätt att utfärda gränsrekommendationer. I ett den 27 oktober 1938 utfärdat hemligt cirkulär till samtliga passkontroller i riket föreskrev socialstyrelsen att innehavare av J-märkta pass borde avvisas, om han inte innehade uppehållstillstånd eller gränsrekommendation. Det restriktiva systemet i Sverige och nya antijudiska lagar i Tyskland som förbjöd emigration stängde judarnas möjligheter att fly undan Förintelsen.
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941 och var under de första sex månaderna en enorm framgång för tyskarna.
Slaget vid Stalingrad utkämpades under andra världskriget mellan Tyskland och Sovjetunionen vid stadenStalingrad (idag Volgograd). Det pågick mellan 21 augusti 1942 . Kapitualation ägde rum redan i januari 2 februari 1943 och är ett av världshistoriens blodigaste slag med sammanlagda förluster på nära två miljoner människor. Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år,
När de judiska flyktingarna under sommaren och hösten 1938 i allt större utsträckning sökte sig till vårt land, ansågs avvisningsreglerna inte tillräckliga för att reglera en sådan invandring. Genom kungörelse den 9 september 1938 förordnade därför Kungl. Maj:t, att utlänning, som ankom till riket utan att ha inrese- eller uppehållsvisering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, fick avvisas.
7.4.1. Kontrollen över viseringspliktiga utlänningar utan uppehållstillstånd
7.4.1.1. Kontrollmedel
Kontrollen av att viseringspliktig utlänning inte uppehåller sig här längre tid än som medgivits i viseringsbeslutet sker i huvudsak på grundval av kontrollkort (in- och utresekort). Kontrollkort skall enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen avfordras utlänning, som är viseringspliktig i någon av de nordiska staterna, såvida denna kräver kontrollkort, eller som i samband med beslut om avlägsnande från en nordisk stat förbjudits återvända dit utan särskilt tillstånd. Kontrollkort avfordras utlänning endast när han inreser i det nordiska passkontrollområdet och således inte vid direkt resa från ett nordiskt till annat nordiskt land. På in- och utresekorten noterar passkontrollanten de uppgifter, som är erforderliga för att fastställa vederbörande utlännings identitet, såsom namn, födelsedatum, nationalitet etc. På inresekortet antecknas därjämte de tillstånd som utlänningen innehar för inresa i Sverige eller övriga nordiska stater. Inresekort skall i princip behällas av inresestaten. Om utlänningen vid inresan har tillstånd att uppehålla sig i annan nordisk stat i mer än tre månader, skall inresekortet sändas till denna stat.
7.4.1.2. Kontrollförfarande
Inresekort avseende utlänning, som ej innehar uppehållstillstånd i Sverige eller som meddelats sådant tillstånd för kortare tid än tre månader, insattes efter slagning i ett särskilt förfalloregister i bokstavsordning månadsvis efter förfallomånad, övriga inresekort förvaras i en särskild kortlåda. När utresekort inkommer paras det ihop med motsvarande inresekort i förfalloregistret, varefter kortparet placeras i den särskilda kortlådan. I samband därmed antecknas dagen för utresan på utlänningens centralregisterkort, om sådant finns upplagt. Förfalloregistret genomgås dagligen...
Om utlänningen trots efterforskningar ej kan anträffas får sektionen bedöma, huruvida utlänningen skall antas ha utrest. I sådant fall stämplas inresekortet »troligen utrest» och överflyttas till den särskilda kortlådan.
7.4.2.2. Kontrollförfarande
Förfalloregistret genomgås dagligen. Om vid genomgången framkommer att utlänning, beträffande vilken utreseuppgift ej föreligger, inte ansökt om uppehållstillstånd vid utgången av den uppehållstillståndsfria tiden, avlåtes en s. k. kontrollskrivelse till polismyndigheten i den ort, där utlänningen enligt tillgängliga uppgifter vistas eller innehar anställning. I skrivelsen anmodas polismyndigheten att införskaffa erforderliga upplysningar om utlänningen och i förekommande fall tillse att han sö- ker uppehållstillstånd. Kontrollskrivelse utskrives i tre exemplar. Av de två kopiorna förvaras den ena i pärm hos vederbörande registergruppchef medan den andra genom gruppchefens försorg insattes i det centrala diariet. Begistergruppchef genomgår dagligen kopiorna av kontrollskrivelserna och tillser att svar inkommer. Om svar inte erhållits inom fjorton dagar, används påminnelseskrivelse. Därest gjorda efterforskningar visar att utlänningen utrest, överflyttas bostadsanmälningskortet till polisieringsregistret.
När de judiska flyktingarna under sommaren och hösten 1938 i allt större utsträckning sökte sig till vårt land, ansågs avvisningsreglerna inte tillräckliga för att reglera en sådan invandring. Genom kungörelse den 9 september 1938 förordnade därför Kungl. Maj:t, att utlänning, som ankom till riket utan att ha inrese- eller uppehållsvisering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, fick avvisas.
7.4.1. Kontrollen över viseringspliktiga utlänningar utan uppehållstillstånd
7.4.1.1. Kontrollmedel
Kontrollen av att viseringspliktig utlänning inte uppehåller sig här längre tid än som medgivits i viseringsbeslutet sker i huvudsak på grundval av kontrollkort (in- och utresekort). Kontrollkort skall enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen avfordras utlänning, som är viseringspliktig i någon av de nordiska staterna, såvida denna kräver kontrollkort, eller som i samband med beslut om avlägsnande från en nordisk stat förbjudits återvända dit utan särskilt tillstånd. Kontrollkort avfordras utlänning endast när han inreser i det nordiska passkontrollområdet och således inte vid direkt resa från ett nordiskt till annat nordiskt land. På in- och utresekorten noterar passkontrollanten de uppgifter, som är erforderliga för att fastställa vederbörande utlännings identitet, såsom namn, födelsedatum, nationalitet etc. På inresekortet antecknas därjämte de tillstånd som utlänningen innehar för inresa i Sverige eller övriga nordiska stater. Inresekort skall i princip behällas av inresestaten. Om utlänningen vid inresan har tillstånd att uppehålla sig i annan nordisk stat i mer än tre månader, skall inresekortet sändas till denna stat.
7.4.1.2. Kontrollförfarande
Inresekort avseende utlänning, som ej innehar uppehållstillstånd i Sverige eller som meddelats sådant tillstånd för kortare tid än tre månader, insattes efter slagning i ett särskilt förfalloregister i bokstavsordning månadsvis efter förfallomånad, övriga inresekort förvaras i en särskild kortlåda. När utresekort inkommer paras det ihop med motsvarande inresekort i förfalloregistret, varefter kortparet placeras i den särskilda kortlådan. I samband därmed antecknas dagen för utresan på utlänningens centralregisterkort, om sådant finns upplagt. Förfalloregistret genomgås dagligen...
Om utlänningen trots efterforskningar ej kan anträffas får sektionen bedöma, huruvida utlänningen skall antas ha utrest. I sådant fall stämplas inresekortet »troligen utrest» och överflyttas till den särskilda kortlådan.
7.4.2.2. Kontrollförfarande
Förfalloregistret genomgås dagligen. Om vid genomgången framkommer att utlänning, beträffande vilken utreseuppgift ej föreligger, inte ansökt om uppehållstillstånd vid utgången av den uppehållstillståndsfria tiden, avlåtes en s. k. kontrollskrivelse till polismyndigheten i den ort, där utlänningen enligt tillgängliga uppgifter vistas eller innehar anställning. I skrivelsen anmodas polismyndigheten att införskaffa erforderliga upplysningar om utlänningen och i förekommande fall tillse att han sö- ker uppehållstillstånd. Kontrollskrivelse utskrives i tre exemplar. Av de två kopiorna förvaras den ena i pärm hos vederbörande registergruppchef medan den andra genom gruppchefens försorg insattes i det centrala diariet. Begistergruppchef genomgår dagligen kopiorna av kontrollskrivelserna och tillser att svar inkommer. Om svar inte erhållits inom fjorton dagar, används påminnelseskrivelse. Därest gjorda efterforskningar visar att utlänningen utrest, överflyttas bostadsanmälningskortet till polisieringsregistret.
