Zenia Larsons bok och dedication till mina föräldrar Zofia och Michal Wroblewski |
M/S Kronprinsessan Ingrids resa från Lübeck till Sverige såsom UNRRAs Röda Kors båt. |
Lisa Welander - läkare med sina patienter. Lisa blev så småningom professor i neurologi. |
Patienter "under däck" såg ofta annorlunda ut. De beskrev i rapporter såsom "liggande". Patienter som kunde själva gå beskrevs som "sittande". |
Zenia Marcinkowska (Larsson) kom till Sverige med Vita båten Kronprinsessan Ingrid som kom från Lübeck och la till dagen efter i Trelleborg. |
Zenia Marcinkowska kom till Sverige med Vita båten M/S Kronprincessan Ingrid som kom från Lubeck och la till dagen efter i Trelleborg.
I en av sina böcker har hon skrivit att med sig så hade hon ett vittnesbörd som ett enda bagage. Hon hade dock mycket svårt att packa upp det när hon kom till Sverige 23 år gammal. Hon tänkte på det och sin skrivkramp dagligen.
Var det kanske den figurinen som Zenia Marcinkowska satt med när Eric Grate uppmannade henna att skriva? |
Redan under studietiden på Konstakademien (1947) fick hon en direkt uppmaning att berätta om sina erfarenheter. Hon höll på med en kuvad liten kvinnogestalt i lera då hennes lärare Eric Grate stannade upp vid den gav han inte som vanligt estetiska kommentarer utan sa bara: ”Det där borde du skiva om...”. Sin plikt att berätta tänkte på hon ofta men först 10 år efter befrielsen från koncentrationslägret Bergen-Belsen började hon skriva. Zenia Larsson debuterade som författare 1960 med den självbiografiska romanen Skuggorna vid träbron, som utspelar sig i ghettot i Lódz. Boken blev första delen i en trilogi om flickan Paula Levin och hennes närmast ofattbart hemska upplevelser. De två följande delarna, Lång är gryningen, 1961, och Livet till mötes, 1962, handlar om befrielsen från Bergen-Belsen respektive ankomsten till Sverige och anpassningssvårigheterna under den första tiden. Larssons bok Livet till mötes trots att den är skriven som fiction så handlar den utan tvekan om författarinnans egna upplevelser. Boken beskriver bl.a. en aggressiv antisemitisk hållning hos icke-judiska polskor på Vita båten från Lübeck till Trelleborg.
Dessa böcker är centrala i det som kom att bli ett omfattande och betydande författarskap. Alla läsare finner det anmärkningsvärt att Zenia Larsson har i dessa böcker, i stort sett förbigått själva livet i koncentrationslägret, Det handlar således om en nio månaders period mellan Gettot i Lodz och Befrielsen i april 1945 som var omöjliga för henne att berätta om.