Enklast kan man beskriva dagjämningen som en av de två tidpunkter per år när jordens rotationsaxel befinner sig i 90 graders vinkel i förhållande till riktningen till solens mittpunkt. Den ena tidpunkten kallas vårdagjämningen på grund av att våren då anses börja på norra halvklotet och det blir allt varmare och soligare där. Den andra kallas höstdagjämningen eftersom då hösten anses börja på norra halvklotet. På södra halvklotet råder motsatsen. Under dessa två dygn per år råder en fullkomlig likhet världen över när det gäller hur lång dagen respektive natten är.
Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar vårdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår. Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort. Därför har vi en skottdag var fjärde år och tiden för vårdagjämning förskjuts sakta bakåt i tiden.
