Mina judiska Maskrosbarn - Taraxacum vulgare - Dandelion children

Mina maskrosbarn (bilden) finns beskrivna i boken jag skriver på sedan ett antal år, Kinderheim i barack nr. 211. Den handlar om barn och vuxna vilka i sex år varit fångar i bl.a. i Piotrków Trybunalski gettot, färdats i mörka godsvagnar utan mat och överlevt ett antal koncentrationsläger såsom Ravensbrück, Buchenwald och Bergen-Belsen

Mina maskrosbarn (bilden) finns beskrivna i boken jag skriver på för närvarande, Kinderheim i barack nr, 211. Den handlar om barn och vuxna som har i sex år varit fångar i bl.a. i Piotrków Trybunalski gettot, färdats i mörka godsvagnar utan mat och överlevt ett antal koncentrationsläger såsom Ravensbrück, Buchenwald och Bergen-Belsen

Maskrosor Taraxacum vulgare, är något som få vill ha i sin gräsmatta och av många betraktas som ogräs fastän de är riktigt fina. Det är svårt att hitta andra blommor som är så tåliga som vad de är och de kan växa i stort sett var som helst. Maskrosors späda blad är ätliga och kan användas i sallad, kokas i grytor och även beredas ungefär som spenat. Te på maskros är bra för njurarna (är urindrivande). Rötterna rostades förr och användes till kaffesurrogat och av blommorna kan man göra maskrosvin och sirap. Bina samlar mycket av sin honung från just maskrosor. Trots att en del människor försöker utplåna maskrosor  räknas den dock som en av de viktigare vilda växterna i en överlevnadssituation.  Maskrosornas frön har en tufsig del, ett litet paraply. Detta paraply kan fungera som ett fallskärm men även som en ballong som hänger i luften så att fröet kan färdas långt.

Maskrosbarn är ett svenskt begrepp för de barn som klarar sig ur en uppväxt i familjer med föräldrar som har ett missbruk och/eller en psykisk sjukdom. Det är barn som trots detta växer upp till fungerande vuxna både socialt och psykiskt.

Judiska Maskrosor. Det finns andra världskrigets maskrosbarn och de innefattar egentligen både vuxna och barn. Nu, i samband med den boken jag skriver på Kinderheim i barack nr. 211, om barn och vuxna som har i sex år varit fångar i bl,a, Piotrków Trybunalski gettot, färdats i mörka godsvagnar utan mat och överlevt ett antal koncentrationsläger såsom Ravensbrück, Buchenwald och Bergen-Belsen, tänker jag ofta på de såsom maskrosor. Det är egentligen två bilder jag har framför mig nä jag tänker på krigets judiska maskrosbarn.

Det ena maskrosbarnet jag tänker på väger drygt 20 kilo hon bärs av en sjukvårdare nedför landgången i Stockholms Frihamn. Men från "barnets" Inresekortet som har fyllts i staden Lübeck i Tyskland framgår det att barnet är en kvinna född 1918, alltså 27 år gammalt.

Det andra barnet är ett riktigt barn. I barnets Inresekort till Sverige kan födelseår vara allt från ?, alltså okänt eller 1942, född i gettot eller född under 1930 talet. Barnen födda före andra världskrigets utbrott i september 1939 är den största gruppen bland "mina maskrosbarn".

Ett av de vuxna maskrosbarn var Halina Neujahr. Hon var 15 år när kriget bröt ut. När hon kom till Sverige efter att ha varit på ett sjukhus i Bergen-Belsen i drygt tre månader så vägde hon 34 kg, 20 år gammal. Nästan hälften vad hon vägde 6 år innan, före kriget, i Polen.Under ytterligare fyra månade då hon var inlagt Norrköpings Beredskapssjukhuset har hon ökat i vikt med 24 kg. Jag har en bild på Halina vid ankomsten till Norrköping. Hon ville ogärna visa den då hon var rena skelettet. Hon tyckte dock om bilder från Rosöga sjukhus dit hon skickades från Norrköping. Då mit i vintern blommade hon, ett maskrosbarn.

Rosöga lägret utanför Strängnäs. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen från den 24 oktober 1945 till 26 juni 1946. Här två vinterbilder. Halina ytterst på högra sidan. Halina skrev på den vänstra bilden: I skorstens skugga. Detta trots att det inte faller någon riktig skugga från den. Vad Halina menade är hennes riktiga association med skorstenar vid krematorier som fanns i dödslägren, bl.a. i Majdanek (se bilden nedan) där hennes mor Gitla mördades. Hennes kommentar till bilden till höger är också speciell. Hon meddelar att "ciocia" (moster) har kommit tillbaka och att skorstenen skrämmer inte. Med mostern så menar hon att hon har fått tillbaka menstruationen.Halina Neujahr var 15 år när kriget bröt ut. När hon kom till Sverige efter att ha varit på ett sjukhus i Bergen-Belsen i drygt tre månader så vägde hon 34 kg, 20 år gammal. Nästan hälften vad hon vägde 6 år innan, före kriget, i Polen. Under ytterligare fyra månade då hon var inlagt Norrköpings Beredskapssjukhuset har hon ökat i vikt med 24 kg. Jag har en bild på Halina vid ankomsten till Norrköping. Hon ville ogärna visa den då hon var rena skelettet. Hon tyckte dock om bilder från Rosöga sjukhus dit hon skickades från Norrköping. Då mit i vintern blommade hon, ett maskrosbarn.

I Sverige lärde sig Halina Neujahr blixtsnabbt svenska. Inom ett år tog hon en svensk studentexamen med högsta betyg i svenska. Hon blev civilingenjör och sedan teknologie doktor och därefter professor vid Kungliga Tekniska Högskolan - KTH i Stockholm. Ett fantastisk utveckling trots att alla hennes rötter (och sidoskott) kapades under barnåren.

Maskrosbarn 2 1/2 till 16. De flesta lämnade Sverige redan efter 10 månader och åkte i en samlad grupp till Eretz Israel. Resan som startade de 13 maj 1945 avslutades först 1948. Under tiden fanns barnen i södra Frankriket i ett slags internat där de fick förmedlad skolundervisning och även lärde sig hebreiska.

Maskrosbarn 2 1/2 till 16.

Många av de pojkar som kom till Sverige med UNRRAs Vita Båtar finns faktiskt listade  bland de som Arbetsenheten inte tyckte om och vilka skickades drygt 10 dagar efter ankomsten till Buchenwald vidare till Bergen-Belsen koncentrationsläger. För många av barnen betydde det att skiljas från sin far eller en farbror. Bland barnen på listan finns Jidele 2 1/2 år gammal som föddes i Piotrków Getto och Feliks Milstein.

De allra minsta maskrosbarn adopterdes till Irland.

  

Barnen uppdelades vidare i mindre grupper. Man finner det bl.a. i brevväxlingen. Lusia Rosenblatt skriver från Torshälla till sin väninna Kaja Finkler i Bergsjö. Herrgården i Torshälla blev redan år 1939 ett genomgångsläger för flyktingar. 1944 kom en grupp om 30 äldre och sjuka estlandssvenskar att inkvarteras på Mälarbadens Herrgårdspensionat. Efter att de har flyttat 1946 flyttade en del judiska barn från Bergen-Belsen dit. Varför placerades Lusia Rosenblatt i Torshälla?

De judiska överlevande barn som bodde tillsammans på hemmet i Bergsjö.  Kaja sitter längst fram i förkläde, barn fyra från höger. Flickan hon håller i är hennes vän Henia Mlynarska. I mitten bakom bordet i en svart tröja Sala Frenkel.