Året som gått - Delhi, Warszawa, Treblinka

Det var två resor som var årets höjdpunkter.

Den första till Polen. I Warszawa träffade jag gamla klasskompisar som kändes dock inte som kompisar men riktiga, gamla vänner. Möte med Treblinka dit jag åkte med min systers familj var kraftigt. Detta trots en blå himmel och ljuvlig grönska omkring.

Den andra resan var till Indien. Gamla Delhi, New Delhi, Cochin och Backwater kommer jag altid minnas eller egentligen "känna". Under hela det besöket kände jag en så stark kärlek från Gugu som gav mig så mycket krafter för framtiden.

Skål.

Last days of year 2009 - Stockholm

Riddarfjärden

Rasbiologin i en sopcontainer.

Bland gamla hurtsar och bänkar i en sopconteiner vid Uppsala Universitet hittade jag detta föremål.

Herman Lundborg skrev ett mödosamt alster som han kallade Svenska Folktyper (1919).

Herman Lundborg skrev ett mödosamt alster som han kallade Svenska Folktyper (1919).

En dag på väg till arbetet vid Uppsala Universitet så tittade jag ned i en sopcontainer uppställd vid den Anatomiska Institutionen. Först blev jag jätteförskräckt då jag såg bland trasiga stolar och skåp ett flertal människoskallar. Vid närmare besiktning såg jag av de inte var "äkta" men gipsavgjutningar. Jag plockade några namngivna skallar från containern, bl.a. en Finne, se bilden.

Rasbiologiska institutet (först i världen av det slaget) i Uppsala finns ej längre. Den lades ned i slutet av 50-talet. Jag har arbetat vid UU under millennieskiftet. Passerade ofta den sk Dekanushuset som tidigare inrymde det ökända institutet. 

År 1909 bildades Stockholms Svenska Sällskapet för Rashygien med zoologen Vilhem Leche som ordförande. Nobelpristagaren Svante Arrhenius var en avstyrelseledamöter.

Bland de aktiva inom denna rörelse var Herman Lundborg. Han blev medicine doktor 1902 i Lund. 1903 blev han docent i psykiatri och neurologi vid Uppsala Universitet.
1916 utsågs Herman Lundborg till docent i rasbiologi och 1921 utnämndes han till professors titel till chef för det rasbiologiska institutet i Uppsala.

Fredagen den 13 maj 1921 fattade riksdagen utan omröstning beslut att upprätta ett Statens institut för rasbiologi. Bakom riksdagsbeslutet fanns en motion, som hade framförts i riksdagens båda kammare den 13 januari 1920 och undertecknats av ledande politiker som högerns Arvid Lindman och socialdemokraten Hjalmar Branting. Upprättandet av det rasbiologiska institutet hade starkast möjliga politiska stöd.
Motionen om bildandet, skrevs av den socialdemokratiske riksdagsmannen Wilhelm Björck tillsammans med anatomiprofessorn i Uppsala Vilhelm Hultkrantz, Herman Lundborg (som senare skulle bli chef för institutet) samt dennes förtrogne Robert Larsson.

Bland det rasbiologiska institutets första åtgärd var att mäta 100 000 svenskar ur olika samhällsskikt. Man mätte social status, kroppslängd, axelbredd, bäckenbredd, näshöjd, näsbredd, öronbredd, ögonfärg, hårfärg, skägg, axelhår, blygdhår m.m.

1927 utkom verket "Svensk Raskunskap" som trycktes i två upplagor samt som gymnasielärobok.

Herman Lundborg var en varm anhängare av nationalsocialismen. För Herman Lundborg så hade de så kallade olika raserna olika mentala beskaffenhet. Därför tyckte han att det var viktigt att klassificera de olika raserna enligt hans eget "vetenskapliga system". Lundborg skrev ett mödosamt alster som han kallade Svenska Folktyper (1919). Det var en bilderbok över samer och finska rastyper som Lundborg betraktade som mindre värda rastyper. Boken gavs också ut i en förkortad version såsom en lärobok för gymnasiet Herman Lundborg var en trogen nationalsocialist under Hitlerepoken. Han dog 1943.

Vid Stockholmsutställningen 1930 med avdelningen "Svea Rike" försökte skapa en syntes mellan svensk historia och kultur. Detta torde ha lyckats alldeles utmärkt.
Svea Rike var den mest besökta paviljongen på utställningen. Där, 1 trappa upp visades en avdelning som anordnats av Lundborg. Där visades bland annat fotografier av människor som tillhörde den nordiska (germanska) rastypen. Dessa var enligt bildtexten högväxta, ljusögda, hade blont hår och långsmala huvuden. Här fanns som kontrast också bilder av bland andra valloner, östbalter ("finnar") och lappar som tillhörde andra raser. "Ett folkmaterial av god ras är ett lands största rikedom" kan man läsa i texten som författades av Sundsvallsförfattaren Ludvig Nordström. Nordström skrev en text om Svea Rikes fyra motton där han lyfte fram ariskt blod, ras, rot och stam.

Från min tid vid Uppsala Universitet minns jag också en del vetenskapliga artiklar som var publicerade under 40-talet i ett samarbete mellan de svenska och tyska forskarna. I Material och methods delen så stod det att vävnaden avlägsnades från kroppen direkt efter döden. Så ordagrant brukar det stå i nu publicerade artiklar då man använder försöksdjur. Men materialet i artiklar från 40-talet handlade om människokroppen. Jag törs inte spekulera mera! Men det fanns flera dr. Mengele med professorstitlar och de hade villiga samarbetspartners i andra länder.


Bilder:

• Finne - en kontainerfynd från Uppsala Universitet.
• Ur Nordisk Familjebok (1925) om Rashygien och om Statens Institut för Rasbiologi av H. Lundborg.
• Bokomslag Svenska folktyper: bildgalleri ordnat efter rasbiologiska principer och med orienterande översikt. 235 sidor med många illustrationer. 1919.
• Dekanushus i Uppsala, fd säte för den rasbiologiska forskningen.

Finland -last days 2009

Bigos - polsk surkålsgryta Uppvärmning och Nedkylning

Dag 1 innebär identifierbara beståndsdelar

Idag startar jag med BIGOS.


Polsk recept på "Bigos" - polsk surkålsgryta

Składniki:
2 kg kiszonej kapusty
2 kg kapusty
1,5 kg mięsa (mieszanego wołowego i wieprzowego)
0,5 kg wędzonych kości
garść suszonych prawdziwków
12 suszonych śliwek
włoszczyzna
2 liście laurowe, 6 kulek ziela angielskiego, garść majeranku
50 - 100 ml czerwonego wina, 2 łyżki przecieru pomidorowego
przyprawy:
6 jagód jałowca, łyżeczka kolendry, 2 łyżeczki słodkiej papryki
1 łyżeczka rozmarynu, 1/2 łyżeczki chili
1/2 łyżeczki kurkumy, 3 łyżeczki kminku
gorczyca biała, pieprz ziołowy



BIGOS anses vara Polens nationalrätt. Nationalskalden Mickiewicz (Ickiewicz) beskriver i sitt epos "Pan Tadeusz" hur man tillagar bigos i skogen under en jakt.

Förutsättningar: En stor gryta, 5-10 liter och bra köksfläkt.

När man kokar färskt vitkål och surkål samt steker bacon och kött kommer ens hem fyllas av en ganska "specifik" lukt.

Tillagningen tar flera dagar i anspråk så man bör börja i god tid före serveringen.

Enligt det klassiska sättet att göra bigos använder man lika stor mängd surkål som färsk kål, men proportionen är inte så strikt; det beror på hur sur surkålen är.

Ingredienser:

1 kg surkål
1 kg färsk vitkål
400 g nötkött och fläskkött
400 g korv krakowska eller liknande
1 paket bacon
100 g torkad svamp
10-15 st torkade plommon om 15 ta bara 3 teskedar socker
1-2 gullökar
tomatpuré 2-3 matskedar

ett halvt flaska rödvin eller mera..

salt, peppar, lagerblad och enbär mm

Hur gör man?

Dag 1
1. Surkålen tas direkt från förpackningen och läggas i grytan, allt tillsammans med surkålssaften i mitt fall 900 g.
2. Den färska kålen skärs rätt fint men inte alldeles för fint och läggs i samma gryta!
3. Lägg i grovhackad lök, några lagerblad, 5-6 korn enbär och svartpeppar, fyll grytan med vatten så att det täcker kålen och påbörja kokningen. Rör om då och då.
4. Köttbitar till grytan fräses först separat i en stekpannaoch läggs i grytan och kokas tillsammans med kålen.
5. Medan kålen börjar kokar lägger man torkad svamp med lite köttbuljong och låter det sjuda en kortare tid. När svampen är mjuk häll hela innehållet, dvs med köttbuljongen i den stora grytan.
Bigos skall kokas på svag värme 2-3 timmar. Därefter skall den avkylas hälst utanför bostaden t.ex. på balkongen.

Dag 2 (kan vara några dagar efter dag 1)
1. Värm grytan med kål och koka på svag värme i 1-3 timmar.
Med tiden ska grytan bli tjockare. Rör om oftare så att den inte bränns. Många kokar det tills beståndsdelarna blir inte längre identifierbara.
När bigosen blir fastare kan den lätt brännas vid. Ställ grytan åter på balkongen.

Dag 3 eller 4 eller 5 dvs sista eller näst sista dagen före serveringen.
Tillsätt rödvinet. Smaka efter 1 timme. Tillsätt eventuellt, kryddor, salt eller socker.

Bigos måste ätas varm, hett. Till bigosen äter man kokt potatis eller bröd.

Stockholm i December

Nelly går ut på promenader såsom ljus goldenretiver återvänder som svart labrador.

Fästingar ger inte upp, hittade en ny i Nellys päls. Maciek hittade svampar i skogen. Åt skogen med sådan vinter!

INGEN IS

INGEN SNÖ

Tänker på Jimbao och Lesterku.

Tråkigt!

Bilden högst upp är från arkivet, den nedanför, på kvällen, är dagens skörd.

Barn och vuxna i fiskarbyn

De var underbara.
Jag har ritat åt de jordklotet med indien och Sverige, på sanden, naturligtvis.
De äldsta b arnen gick i sjuan i St. Augustinskola.

Fishing in Marari

The White Tiger och En Svart Galt i Gurgaon

The White Tiger, en fascinerande bok av Aravind Adiga beskriver Gurgaon. Gurgaon är G&Gs obeskrivliga stadsdel eller en förstad till New Delhi med ca. 4.5 miljoner invånare. På samma sätt som i alla andra städer i Indien är gatorna fyllda här förutom med människor även med kor, svarta grisar, rikshor och bilar.

I Gurgaon finns Indiens nyaste och modernaste sjukhus Medanta Medicity och stenkast därifrån finns tältstäder. Tälten ser man inte så bra för att överallt har folk förberetts sig för vintern, och magasinerat alla brännbara pinnar och ved som fyller all mark mellan tälten till en höjd på 1.5 meter, dvs samma som tältens. Tänk om elden sprider sig... På nätterna ser man folk som sitter och värmer sig vid de små eldarna.

Medanta Medicity sjukhus har 45 operationssalar 1250 patientsängar 350 akutvårdsängar.

De sju bilder har jag tagit från bilen då jag skulle lämna ett av mina Nikonobjektiv för rengöring. Att hitta en adress i Gurgaon är inte lätt då det finns bara adress typ Plot No. 17, Sector 32, Institutional Area, Gurgaon 122002, Haryana Tel: +91-124 4688514. Det brukar gå bra att hitta rätt sektor. Det är mycket svårare att hitta till rätt plot och rätt gata.

Bilderna på cykelriksah och taxirikshan är inte tagna från en tävling "Hur många personer kan färdas i en riksha"! Det handlar dock ofta om minst en dussin.

Skoltaxirikshor har oftast anordningar för att fästa barnens skolväskor på taket eller utanför.

Marare beach

rr

honeymoon again

???????

House boat Keralas vattenvägar

Husbåtar är ombyggda gamla fraktbåtarna i trä med ruffar av flätade kokosfibrer. Så var det i alla fall tidigare. Numera görs de direkt såsom husbåtar med all lyx ombord. Antalet rum variera från ett till 8. De flesta båtar har badrum, AC och tyvärr, även satellit TV. Styrmannen finns i fören och kocken och resten av besättningen huserar i aktern.

Vår kapten Shine var jätteduktig och pratade bra engelska. Han pekade ut för mig alla intressanta fåglar, husdjur och Che porträtt som speglade sig i vattnet.

Backwater är ett sammanbundet system av sjöar, floder och kanaler som fått sitt namn från att det ligger bakom havet. Man räknar med att det finns över 900 km vattenvägar i systemet och här bakom havet lever och arbetar man bland annat med jordbruk (bland annat risodling) och vävning av rep och kokosmattor som används till allt från dörrmattor till vägarbeten. Kanalsystemet byggdes ursprungligen för transport av kryddor, frukter, gummi och ris. Här och där kan gigantiska kinesiska fiskenät beskådas från båten. Trots att flera vägar har byggts i Backwater området sker fortsättningsvis en stor del av transporter längs kanalerna.

I slutet av april varje år öppnas dammluckor ut mot havet som släpper in saltvatten i systemet. När monsunregnet kommer (april till augusti) fylls kanalerna åter med sötvatten som används av bland annat risodlarna. Det smarta systemet ger upp till två skördar ris per år. Hur känslig är Backwaterområdet för höjda havsvattennivåer och tsunami? Vet ej och vågar inte ens tänka på konsekvenserna!

Dammluckor för att reglera inflödet av havsvatten finns också i norra Nederländerna
och landet har har i alla tider varit utsatt för översvämningar. Nederländerna (60% av landets yta ligger under havsnivån) är ett av länderna som antagligen kommer påverkas mest av de pågående klimatförändringarna, inte bara på grund av stigande havsnivåer, utan även från förändrade vädermönster som ökar risken för höga vattenflöden i landets floder.