Thursday, August 25, 2011
Fel navigering? som var rätt!
RWD-13 var det första utländska flygplanet som (nöd) landade på svensk mark efter krigsutbrottet 1939.
Det var den 13 september. Försöker få en klarhet varför planet som enl. en del källor fick en order att flyga till Vilnius, "tog fel" på 90 grader och istället att hålla kurs 90 grader flög rakt mot norr. Strider i närheten av Gdansk pågick fram till kapitulationen den 2 oktober 1939. Dagen innan lyckades patrullbåten ORP Batory ta sig igenom tyska minfält och kom till Klintehamn.
Det var två polska löjtnanter; piloten Edmund Jereczek och Tadeusz Nowacki-Norwid som skrev senare "Landet utan Quisling" som kom med RWD 13 planet. Planet trots de civila beteckningarna tillhörde det polska kust-försvaret.
Var killarna desertörer? I en del polska källor säger man att man fick order att flyga till Sverige. Efterkonstruktion? Se Gotlands Allehanda från 14 september (på KB).
Det andra RWD 13 flygplanet SP-ATB (på bild till vänster) som tillhörde samma enhet (pluton) och startade samtidigt "landade i havet" direkt efter starten men besättningen räddades.
Det tredje planet från samma pluton Lublin R-XIII nr 718, skulle stanna i Polen för att användas som kurrir -plan. Den 17 september fick den order att flyga till Warszawa med Stefan Czerwiński som pilot med Wacław Zarudzki piloten från det havererade RWD 13 som skulle ombesörja kulsprutan. I sista stund ersattes Zarudzki med en infanteri kapten. Planet störtade från 400 meters höjd, nästan direkt efter starten och Stefan Czerwińskis liv gick inte att rädda. Två dagar senare gick tyskarna i attack mot flygfältet i Rumia och reservflygfältet i godset Nowe Obłuże.
Befälhavaren för Kustförsvaret överste Stanisław Dąbek blev sårad och begick därefter självmord för att inte falla i tyskarnas händer.
Kapten Milisiewicz från ORP Batory som träffade Tadeusz Nowacki i Visby skriver om honom i sin dagbok:
Förresten, så kom ännu en herre, underlöjtnant Nowacki Tadeusz. När man lämnade (förlorade till Tyskarna) Gdynia och därefter Rumia (flygfält)då flög därifrån 3 RWD-13 mot Vilnius. Flygplanet i vilket fanns kollega (ironi) Nowacki med en civilpilot (fel) landade på Gotland...
Edmund Jereczek som var piloten på planet har inte heller kommenterat sin "kursändring" med 90 grader! Han skriver i sin rapport från den 18 oktober 1939 till Polska krigsministeriet i London (översta bilden) följande:
Jag startade 13 IX ( 13.9) klockan 12.30 mot Sverige med planet RWD 13, SP BML. Samtidigt startade RWD 13, SP ATB med piloten Waclaw Zarudzki om var öde därefter vet jag inget då jag startade i mycket dåliga väderförhållanderna med dimma och dåligt sikt på och moln-höjd på 100 meter. .......
Landande på Gotland, Visby där planet togs i arrest.
Edmund Jereczek underlöjtnant, pilot
London den 18 oktober 1939
RWD 13 SP-ATB med Waclaw Zarudzki fick motorhaveri efter starten och fick vända. Planet lämnades på stranden (bilden ovan) för att vara ett falsk mål för tyskarna.
Orsaken till haveriet är okänd. Det spekuleras om all från motorhaveri, en skrämd passagerare, nedskjutet av egen artileeri till koskit på vingarna som användes för att kamouflera planet. Den sistnämnda syns på vingarna på bilden tagen av tyska soldater på Östersjöstranden. Waclaw Zarudzki såg haveiet när det sista planet från Jereczeks pluton skulle flyga till den fortfarande kämpande Warszawa.
I Vilnius fanns en polsk militär flygplats med flygplan av typ RWD-14.
I Gotlands Allehanda finner man uppgifter från förhöret av Jereczek och Nowacki att de tänkte flyga mot södra Sverige därefter följa kustlinjen mot norr och därefter vända mot Riga (och Polen som var ännu ej ockuperad). Deras stora problem var dålig kompass.... Det är ca. 40 mil från Gdansk till Visby och 45 till Vilnius. RWD 13 flygradie var ca. 90 mil. För krigspolisen angav de emellertid att bensinen började ta slut......
Frågan är vad Jereczek och Nowacki egentligen ville. Troligtvis så ville Jereczek kämpa mot tyskarna. Att framställa sig såsom civil pilot gav honom chansen att komma inom några veckor till RAF såsom pilot och senare instruktör. För Sveriges del så hade man inget emot sådana manövrer.