Till skillnad från många andra jag känner (t.ex. bland mina syskon) kan jag numera säga att Nelly är rumsren. Både när det gäller hennes fysiologiska funktioner och själen.
Samma metod som jag använde då mina barn var små använde jag med Nelly. Det gällde att passa på att gå ut med Nelly vid de tillfällen då risken för en pöl eller en hög är som störst. Således efter det hon har sovit eller ätit eller lekt intensivt.
När det gäller mina barn så bytte jag omedelbart blöjan efter att ha hör att de har kissat. Hemma fick de gå så mycket så möjligt utan en blöja.
För att få Nelly rumsren på snabbast möjliga sätt så sov vi första nätter med henne på en uppblåsbar maddras i köket. Hunden som separerades efter 8 veckor från sin mamma fick på det sättet en extra trygghet och Nanna och jag kunde reagera omedelbart då Nelly vaknade genom att springa ned 2 trappor och ställa henne på grässmattan.
Vi berömde Nelly varje gång hon jorde ifrån sig ute. BRAVO var nyckelordet. Vi berömde henne medan han gör det, inte efteråt. En hund förknippar beröm med vad den gör, inte vad den gjort. Därför sa vi inget när vi hittade "för sent" en liten pöl hemma. Vi uttryckte oss dock mycket fördömande när hon gjorde det i vårt sällskap!
Regelbundna tider för mat, sömn och lek hjälpte mycket att uppnå den totala rumsrenheten. Naturligtvis faktum att Nelly fick med tiden bättre kontroll till sina slutmuskler bidrog till det också.
Att Nelly hade så lätt att bli rumsren var nog faktum att hennes uppfödare höll valparna uta på grässmattan. Det var därför naturligt att fortsätta göra nr 1 och 2 just på det underlaget, istället för en tidning eller liknande.
