Fjällbrynt från Sverige smakar helt annorlunda än den som är gjort i Polen.
Det fick min far erfara när han köpte en 300 grams förpackning då vi bodde på Flemingatan 11, 2 tr. i Stockholm.
Pappa och jag gillade den starka polska fjällbrynt och vi blev först jätteglada och därefter jätteledsna när vi smakade den svenska varianten som var
SÖTT!.
Det hände under pappas första dagar i Sverige (november 1969) och hans upplevelser under krigsåren lärde honom att aldrig kasta mat. Han vägrade kasta den så främmande svenska varianten och tog lite av den varje dag på en brödbit tills han åt allt.
Bannaner var på samma sätt min föda då jag vid ett tillfälle (skickade all min lön till familjen i Polen" blev plötsligt utan pengar. Jag jobbade då vid Banan Kompaniet. Chiquita bannaner var för en vecka min frukost, middag och kvällsmat....
