 |
| När jag tittade på gamla foton från sommaren 1945 så fanns de på ett flertal foton. Deras vackra uniformer var på bilderna utbytta mot vita skyddsrockar och de gjorde all möjligt tungt arbete. |
 |
| Att börja med så var de sex kvinnor och två män som anlände med bussen från Märsta till Sigtuna. Men behovet av hjälpande händer var stort och styrkan av frälsningssoldaterna utökades. |
 |
| Att börja med så var de sex kvinnor och två män som anlände med bussen från Märsta till Sigtuna. Men behovet av hjälpande händer var stort och styrkan av frälsningssoldaterna utökades. |
 |
| Att börja med så var de sex kvinnor och två män som anlände med bussen från Märsta till Sigtuna. Men behovet av hjälpande händer var stort och styrkan av frälsningssoldaterna utökades. |
När jag tittade på gamla foton från sommaren 1945 så fanns de på ett flertal foton. Deras vackra uniformer var på bilderna utbytta mot vita skyddsrockar och de gjorde all möjligt tungt arbete. Även att vistas bland de utmärglade kvinnorna som fram till den 15 april 1945 fanns i koncentrationslägret Bergen-Belsen var tungt.
En av frälsningssoldaterna var brigadör Ragnar Åberg. Han dokumenterade insatsen och sina intryck och tog många bilder.
Han skriver bland annat:
- Vid åttatiden kom som först de första två bussarna körande fram till skolhemmet. Det var inte utan att vi fick erfara något av en chock då vi fick se de första magra varelserna. De allra flesta är unga kvinnor i 17 – 20 årsåldern. Samtliga kvinnor är mellan 13 och 45 år. Där kom unga flickor på 14-15 år som tillbringat sex-sju år i koncentrationsläger och som knappast minns något annan tillvaro än skräck och pina. De kom oerhört utmärglade, man kan inte tro det om man inte sett, men snart ändrades de flestas utseende. Rekordet torde väl innehas av en kvinna som efter ett par veckor ökat i vikt med 22kg.
Ragnar Åberg skriver också att de flesta kvinnorna ville vidare till Eretz Israel/Palestina.
 |
| En av berättelserna i Ragnar Åberg samling kommer från Paula Justhova (Justh, Just), som var från Prag och kom till Sigtuna den 15 juli 1945. |
En av berättelserna i Ragnar Åberg samling kommer från Paula Justhova (Justh, Just), som var från Prag och arbetade före kriget som förskollärare. Här är ett utdrag ur det hon skrev ur "Mottagandet" som hon skrev för Sigtunaringen, Sigtuna folkhögskolas skoltidning.
- ...bakom mig det härliga havet och framför mig leende människor, svenska människor, som mottar oss med öppna armar, hälsar oss välkomna i sitt gästfria land och genast ägnar oss sin omsorg. Upptakten till vårt mottagande utgjordes av en sagolik frukost, en sådan som en 'fata morgana'. Men denna gång är det verklighet, det kraftfulla bettet i ostsmörgåsen, de knapriga franska bröden i våra händer, den ljuvliga mjölken och ....CHOKLADEN! För första gången åter den härliga känslan av att kunna äta sig mätt. Så har då redan grunden lagts till vårt nyvaknande hopp, kanske kan vi trots allt än en gång bli alldeles friska?...
