Marlene Dietrich vid Ghetto Fighters Monumentet i Warszawa - Vilket år var det?

Marlene Dietrich köpte blommor vid Aleje Jerozolimskie (här hörnan Krucza gatan) för att senare lägga de vid Monumentet till minnet av Upproret i Warszawas Ghetto.

När Marlene Dietrich fick ett bud från Joseph Goebbels att återigen spela i Tyskland tackade hon nej. Hennes filmer blev då bojkottade i hemlandet på order av nazisterna. År 1939 blev hon amerikansk medborgare och började sjunga chanson.

Marlene Dietrich approaching the Ghetto Fighters Monument in Warszawa. Also in the photo (background): the building that housed the ghetto's Judenrat.

Från 1943 reste hon runt och underhöll amerikanska trupper, bland annat med sången "Lili Marlene". Dietrichs politiska och sociala aktiviteter mot nazisterna blev tidigt uppskattade utanför Tyskland men i hennes hemland fanns en del röster som kallade Dietrich för förrädare.

Marlene Dietrich fick 1947 Frihetsmedaljen, den största utmärkelsen för amerikanska civilister. 1950 tilldelades henne hederstiteln "Chevalier de la Legion d'Honneur" (riddare av hederslegionen) av den franska regeringen. De franska presidenterna Georges Pompidou och senare François Mitterrand befordrade Dietrich till "Officier" respektive "Commandeur" av hederslegionen.

Dietrich var tvenne gånger i Warszawa, 1964 och 1966. Bilderna tagna av fotografen Marek Langda. vid Ghetto Fighters Monumentet i Warszawa. I Warszawa träffade hon Czeslaw Niemen en polsk musiker som spelade och sjöng (med gruppen Niebieskie gitary, strax innan hon skulle börja sin konsert. 

När Niemen sjöng "Czy mnie jeszcze pamiętasz", Marlena frågade Lucjan Kydryński, en polsk konferencier, vems låt det var för hon bara måste sjunga den. Hon fastnade för den låten och bad att få ändra lite i texten och sjunga den själv. 

Ett år senare kom ut en skiva med Niemens låt "Czy mnie jeszcze pamiętasz" blev "Mutter, hast du mir vergeben" med Dietrich tekst och röst på skivan "Die Neue Marlene".

Marlene Dietrich och Czeslaw Niemen (förste från höger) i Sala Kongresowa i Kulturpalatset i Warszawa. Bredvid Niemen troligen Helena Majdaniec, både var med i Niebieskie gitary.