Förintelsens offer i Karlstad - Under identiska gravvårdar av sten ligger femton kvinnor, några blott tonåringar... A-21646

Beredskapssjukhuset Karlstad. Stämpel som visar var de patologiska förändringarna fanns i lungan hos en 15 år gammal judisk flicka.

Klockan 13.24, fredagen den 26 juli anlände de första kvinnorna till Karlstad. SJ tåget från Malmö växlades in på ett stickspår vid hamnen i korsningen med Vasagatan. Avståndet från avlastningsplatsen till Herrhagsskolan (ej i bild, till vänster) var några hundra meter, men allt för långt för kvinnorna att gå. Platsen hade hållits hemlig och likaså tidpunkten för ankomsten. De flesta kvinnorna anlände tidigare till Malmö med de Vita båtarna, Vita tågen eller med de Vita bussarna.

Frivilliga från Röda Korset, Civilförsvaret och Luftskyddet hjälpte kvinnorna från tåget till Lasarettet och till beredskapssjukhuset i Herrhagsskolan. Här anländer en ambulans med en kvinna liggande på bår och ett antal sittande. Ur filmen De mörka åren. Källa: Carlstad Kulturfilm

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år, bland de Elisabeth Kondel.

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år. Bland de Kondel Erzebet Elisabeth född 1930. Hon kom med andra turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När hon var 14 år fördes hon till Auschwitz. Det var maj 1944. Därefter följde slavarbete i Breslau (Wroclaw). Vid årsskiftet fördes hon till Bergen-Belsen där hon befriades den 15 april 1945.

Läkarkort av Elisabeth (Erzepet) Kondel född 1930 som kom med andra turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad.

DP-2 kort utfärdat i Lübeck. Kortet tillhörde Kateline (Katrin) Fleischman, född 1930 som kom med första turen av den Vita Båten M/S Karskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad.

DP-2 kort av Sulamit Morgensztern, L:2574, som var patient på Karlstads beredskapssjukhus. Det speciella är att hennes 11 åriga dotter, Morgensztern Awiwa, L:7878, kom från Bergen-Belsen 3 veckor senare med den sista Vita Båten som anlöpte Malmös hamn den 26 juli 1945. Dottern fanns I gruppen av sk Kinderheim barn och placerades på Sundsgården utanför Helsingborg, drygt 450 km från Karlstad. När modern och dottern träffades är inte känd.

Vita Båten M/S Karskär till Malmö. Denna Vita båt liksom systerfartyget M/S Rönnskär gick mellan Lübeck och Malmö.

Läkarkort av Kateline (Katrin) Fleischman, född 1930 som kom med första turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad.

Läkarkort av Kateline (Katrin) Fleischman, född 1930 som kom med första turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad. Som framgår av kortet var hon först intagen på NBS och därefter Garnisonsjukhuset i Malmö.

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år.

Den 14 april 1945 beslutades att Herrhagsskolan i Karlstad skulle stå i beredskap för att bli ett sjukhus. Den 21 juli 1945 kom order från Medicinalstyrelsen till Landstinget i Värmland att förbereda mottagandet av 100-150 tuberkulossjuka kvinnor från Bergen-Belsen som skulle anlända fyra till fem dagar senare. Uppdraget meddelades per telefon och bekräftades skriftligt samma dag. Som första steg så hade kvinnorna hade evakuerats med Vita båtar från Lübeck till Malmö, där de delats in efter vårdbehov för vidare transport till olika vård- och konvalescensinstitutioner runt om i Sverige, bl.a. till Örebro och Karlstad.

Klockan 13.24 fredagen den 26 juli anlände de första kvinnorna till Karlstad. Tåget från Malmö växlades in på ett stickspår vid hamnen i korsningen med Vasagatan. Avståndet från avlastningsplatsen till Herrhagsskolan var några hundra meter, men allt för långt för kvinnorna att gå. Platsen hade hållits hemlig och likaså tidpunkten för ankomsten.

Frivilliga från Röda Korset, Civilförsvaret och Luftskyddet hjälpte kvinnorna från tåget till Lasarettet och till beredskapssjukhuset i Herrhagsskolan.

Signaturen Claes i Karlstadstidningen beskriver det första mötet med flyktingarna: 
En bår bärs förbi mig där jag står bredvid tåget. Ett underbart vackert ansikte vilar på kudden. Varje linje, varje skugga i detta ansikte är en del i en perfekt helhet. Det är en ung polska, den sjukaste av dem alla. Hon har inte tålt transporten något vidare. Temperaturen har stigit och hon har haft fruktansvärda hostanfall. Det sätter sig en klump i halsen på mig när jag ser det vackra, tärda ansiktet med slutna ögon vila på kudden, nästan lika färglöst som den. …

DP-2 tillhörande Gruber Hertha

En av de som bars på båren hette Hertha Gruber eller A-21646. Det var nämligen det numret som hon hade intatuerat på huden av sin vänstra kritvita underarm. Det var Herthas Auschwitznummer

Hertha var 27 år när hon kom till Karlstad från Bergen-Belsen svårt sjuk i tbc och kraftigt underviktig, hon vägde endast 28 kg. Hertha och hennes familj bodde i den polska staden Bielsko-Biala känd för sin textilindustri.

Hertha var den enda överlevande av sin familj, mamma, pappa och tre av syskon dog. Hertha och hennes familj stängdes år 1940 i Krakows getto vars delar blev senare i koncentrationslägret Plaszow. I Plaszów kunde hon skrivas in på Schindlers lista men det skulle innebära att hon skulle skiljas ifrån sin syster Gisela. Från Plaszów-lägret fördes hela familjen år 1944 till Auschwitz. Det var nog där som hon såg för sista gången sina föräldrar Maurycy (Moritz) och Amalia (Maria) Gruber. I årsskiftet 1944-1945 fördes Hertha, hennes syster och tusentals andra delvis till fots på de s. k. dödsmarscherna till läger inne i Tyskland. Slutligen hamnade systrarna Hertha och Gisela i Bergen-Belsen. Gisela blev sjuk i Bergen-Belsen och dog i Herthas armar bara 2 veckor före befrielsen av Bergen-Belsen den 15 april 1945. Hertha flyttades till fältsjukhuset i Bergen-Belsen och därefter till transitsjukhuset i Lübeck.  Från Lübeck avreste Hertha den 18 juli 1945 med Vita båten M/S Rönnskär till Malmö.

Hertha blev den enda överlevande i familjen Gruber från Bielsko-Biala och för varje överlevande finns det speciella omständigheter kring varför de överlevt. Ofta handlar det om tillfälligheter. Av Warszawas judar instängda i gettot där överlevde bara 1%. De som överlevde längs var de som arbetade i tyskarna fabriker. I Herthas och hennes syster fall berodde det att de arbetade bl.a. att sy uniformer. Många syskon, vänner i lägren överlevde då de "höll ihop".

Hertha Spier f. Gruber tillbringade åren i gettot och i lägren med sin syster. De båda systrarna delade lägerlivets vardag och brutalitet med varandra, vilket gav visst hopp och någon att lita på. Systern levde ända fram till två veckor före befrielsen av Bergen-Belsen då hon avled till följd av svält och sjukdom. Hertha blev 102 år gammal och dog på våren 2020.

Juli 1939. Gisela Grubers bröllop. Gisela Pemper f. Gruber (f. 1911) i mitten i vit blus och hennes make Alfred Pemper (som överlevde Förintelsen). Hertha Spier Gruber, första till vänster och Lola Amsterdam (andra från höger) överlevde Förintelsen och kom till Sverige med Vita båtar. Gisela blev sjuk i Bergen-Belsen och dog i Herthas armar bara 2 veckor före befrielsen av Bergen-Belsen den 15 april 1945. Hertha och Lola har bosatt sig i USA och bildade liksom Alfred nya familjer där. Det är okänt om Hertha och Lola visste om varandra i Bergen-Belsen.

Juli 1939. Gisela Grubers bröllop. Gisela Pemper f. Gruber (f. 1911) i mitten i vit blus och hennes make Alfred Pemper (som överlevde Förintelsen). Hertha Spier Gruber, första till vänster. Celina Pemper Hirsz (f. 1909) (andra från höger) mördades i Treblinka. Alfred har efter Giselas död varit i Bergen-Belsen DP-läger. Där träffade han en annan överlevande Franka, varm man har mördats under Förintelsen. De gifte sig och fick en son. I sonens födelsebevis står det Bergen-Belsen och år 1948.

Hertha Spier Gruber

Hertha Gruber - bilden från Youtube där hon pekar på sitt Auschwitznummer A-21646

Många tillfrisknade for men många dog och begravdes i Karlstad.
Under identiska gravvårdar av sten ligger femton kvinnor, några blott tonåringar*. 
Geisa Faier, Frida Rosenberg och Regina Malek levde bara några veckor efter ankomsten. De svårare fallen kördes till Centrallasarettet i Karlstad. Forskargruppen inom Föreningen Förintelsens Minne undersökte närmare den gruppen. Bl.a. hittade vi räkningar för vården i Karlstad och ambulanstransporter. De har bevarats i Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm (Centralsjukhuset i Karlstad. 3. Kirurgiska avdelningen. F 1 A:680).

1. 5- 0032 Regina Malek         19211121 19450912 eller född 19240921
2. 5- 0034 Geisa Faier             19230707 19450814   
3. 5- 0035 Frida Rosenberg 19220205 19450805  dog först 1 v.
4. 5- 0053 Rachele Frierman 19270827 19451011
5. 5- 0054 Saba Goldhamnwe 19240321 19451203
6. 5- 0055 Frajdla Wolman 19150620 19451212
7. 5- 0056 Eva Baumöhl         19260925 19451227
8. 5- 0057 Sari Berkovits        19150314 19460101
9. 5- 0058 Anna Glückman 19190413 19460101
10. 5- 0059 Eva Fischer            19261221 19460101
11. 5- 0060 Chawa Goslawska 19240415 19460511
12. 5- 0061 Margit Heltan         19071231 19460722  den äldsta - 39 år
13. 5- 0062 Rona Widawska 19250526 19490206
14. 5- 0063 Roszi Rim(m)er     19300827 19500424  den yngsta - 20 år
15. 5- 0065 Judit Sander           19280501 19450916

Man vet att de 15 ovan föddes i ett tiotal länder i Europa. Vilka länder, återstår att utforska. Roszi Rimer som var 14 år när hon kom till Sverige kom från Rumänien. Hennes föräldrar dödades i Auschwitz. Hon och äldre syster Ethel (född 1922) kom med två olika transporter till Sverige. Roszi kom med Vita båten Rönnskär och Ethel med M/S Kronprinsessan Ingrid.

Roszi Rimer som var 14 år när hon kom till Sverige kom från Rumänien. Hennes föräldrar och bröder dödades i Auschwitz. Hon och äldre syster Ethel (född 1922) kom med två olika transporter till Sverige. Roszi kom med Vita båten M/S Rönnskär och Ethel med M/S Kronprinsessan Ingrid. Ovan systrarnas DP-2 kort samt Medical Clearance Card (en del av DP-2 kortet) av Roszi Rimer. Roszi blev aldrig frisk hon dog i Karlstad innan hon har hunnit fylla 20 år.

Roszis syster Etel Rimer sökte länge  efter sin bror Schamo. Troligen för att någon tyckte att man har sett honom i Bergen-Belsen

Utav de fyra judinnors gravar, de fyra som dog på Beredskapssjukhuset i Örebro men deras gravplats har varit okänd, se nedan, så hittade jag enbart en, den gult markerade Sarolta Berkowitz just i Karlstad. Sarolta eller Sari Berkovitz född i Budapest drunknade enligt polisrapporten vid Färjestället vid Torvarpsund. Hon kom med Vita båtar till Malmö (den 16 juli 1945) och var tidigare patient vid beredskapsjukhuset i Örebro. Därefter vårdades Sarolta i Loka brunn. Man beskriver hennes död daterad Nyårsdagen 1946 som olyckshändelse. Det var det också. Hon åkte ut med Anna och Eva (alla tre överlevande) i en bil på isen som gav vika... 
Det var väldigt många av fd Bergen-Belsen fångar som drunknade i Sverige under 1945-1946. Jag har en klar känsla att många "olyckor" var suicidala händelser.

- Anna Zauner 1892 – 1945
- Maria Mencel 1892 – 1946
- Sarolta Berkowitz 1915 – 1946
- Mirijam Schwartz 1910 – 1947
En av de patienter utan gravar från Örebro, markerad med gult är begraven i Karlstad. Resterande tre?

Geisa Faier, Frida Rosenberg och Regina Malek (dog 12 september 1945 - se kvittot ovan) levde bara några veckor efter ankomsten. De svårare fallen kördes till Centrallasarettet i Karlstad. Räkningar för vistelsen där och ambulanstransporter har bevarats i Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm (Centralsjukhuset i Karlstad. 3. Kirurgiska avdelningen. F 1 A:680).

Alice Klein var Auschwitz (A-9998) och därefter en Bergen-Belsen fånge. Hon dog på 2000-talet och är begravd nära Flickgravarna som de Förintelsens offers gravar kallas för. Alice kom i juli med de Vita båtar från Lubeck till Stockholm. Hon hamnade, efter att ha varit patient i Sigtuna, just i Karlstad.

Alice kände en stark samhörighet med de begravda på Mosaiska begravningsplatsen. När hon gick omkring på begravningsplatsen, så sa hon till sin dotter "mina flickor". Alice Klein berättade att många i hennes grupp som kom till Stockholm hade efter att de har upplevt Förintelsen suicidala tankar. Många såg sina närmaste gå efter selektionen mot gaskammare. De visste och kände att de var ensamma i världen!

Sarolta eller Sari Berkovitz drunknade enligt polisrapporten vid Färjestället vid Torvarpsund. Hon var tidigare patient vid beredskapssjukhuset i Örebro och vårdades därefter i Loka brunn. Man beskriver hennes död daterad Nyårsdagen 1946 som olyckshändelse. Men det var väldigt många av fd Bergen-Belsen fångar som drunknade i Sverige under 1945-1946. Jag har en klar känsla att många "olyckor" var suicidala händelser.

Det finns 15 gravstenar i röd granit i Karlstad. Totalt kom 159 unga judiska kvinnor till Karlstad och i efterhand även ensamma barn. De allra flesta av de som dog begravdes i Karlstad. 15 gravstener, 15 döda av 159 är 10 %. Ett högt siffra då dem som kom med tåg till Karlstad ansågs inte vara så svårt sjuka för att färdas till beredskapssjukhuset i Karlstad har avlidit bara några dagar eller veckor efter ankomsten till sjukhuset.

Många av desom dog var 9-11 år gamla när Andra världskriget började. De blev således bara 15-17 år gamla.

Fick de unga kvinnorna en glimt av friheten och lugnet i Värmland? Dem första begravda i Karlstad dog ca. 3 månader efter att Bergen-Belsen lägret har övertagits av de brittiska trupperna.

Stanna gärna vid den judiska begravningsplatsen som ligger likt en grön, stillsam ö mitt mellan dånande trafikvågor på Europaväg 18 och Riksväg 63 i Karlstadsstadsdelen Rud. Platsen är en del av Förintelsen, dokumenterad med kvarlevor av 15 kvinnor. Klicka gärna på länken nedan för en virtuell vandring.

Stanna gärna vid den judiska begravningsplatsen som ligger likt en grön, stillsam ö mitt mellan dånande trafikvågor på Europaväg 18 och Riksväg 63 i Karlstadsstadsdelen Rud. Platsen är en del av Förintelsen, dokumenterad med kvarlevor av 15 kvinnor.

Klicka gärna på länken ovan för en virtuell vandring. • Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar av Anita Theorell, Per Wästberg; Hans Hammarskiöld. Max Ström förlag 2001.

Judiska överlevande på beredskapssjukhuset i Karlstad: Bland Berl Sali finns bland de.

Sali Berl var den tredje av Helene och Herman Berls fyra barn. Hon föddes den 31 oktober 1924 i Brno, Tjeckoslovakien där hennes familj ägde godis- och fruktaffär. Sali hade två bröder, Leo (f. 1922) och Arnold (f. 1926), och en syster, Malvine (f. 1921). Under sommaren 1941 grep tyskarna Salis far Hermann som avrättades den 30 september 1941. Året därpå, den 22 mars 1942, deporterades resten av familjen, mamma Helene och hennes tre barn Arnold, Sali och Malvine till Theresienstadt. Leo Berl, den äldsta av Helenes barn, skickades till Auschwitz där han mördades den 25 mars 1942. Fram till mars 1944 förblev familjen tillsammans i Theresienstadt. Därefter separerades mamman, Helene Berl från sina barn och deporterades till Auschwitz. Sex månader senare, den 9 oktober, transporterades barnen, Arnold, Sali och Malvine till Auschwitz. Sali och Malvine lyckades förbli tillsammans genom överföringar till olika koncentrationsläger, inklusive Kurbach, Gross Rosen och Bergen-Belsen. Salis syster Malvina Berl dog av svält den 15 april 1945 samma dag som de brittiska styrkor övertog koncentrationslägret Bergen-Belsen. Sali stannade kvar i Bergen-Belsen, allvarligt undernärd och lider av tyfus, tills UNRRA överförde henne för vård till Sverige. Hon kom så småningom till Göteborg efter att ha vistats tillfälligt på ett sjukhus i Karlstad. Sali var den enda överlevande från sin närmaste familj, Sali immigrerade till USA ensam i oktober 1946. Efter att Sali fick sitt amerikanska medborgarskap 1952 reste hon till Palestina för att besöka släktingar till sin far. Där träffade hon sin blivande man Mosche Bogatyrow (f. 18 april 1919), en överlevande från Lodz.