Överlevande som kom med Vita båtar och tåg till Sverige hade följande sjukdomar: ........ - En genomgång av Field Medical Cards (FMC), Läkarkort. Diagnoskort och Läkarjournaler från 1945-1947 - Från Föreningen Förintelsens Minne Forskargrupp.

Frisk lunga, röntgen bild och en stämpel som användes på beredskapssjukhusen i Sverige för att markera de sjuka områdena. Hjärtat syns till höger om ryggraden.

Field Medical Card (FMC) till vänster och Läkarkort från Sigtuna beredskapssjukhuset (till höger.)- På den nedre bilden av Regina Posladek från Lodz. Platserna med förtätningar i lungorna har markerats. I mitten kopia av gravhällar av Posladek och Ajnhorn Frymet (båda från Lodz i Polen) som har gjorts av Föreningen Förintelsens Minne år 2018 för att visa felaktigheter i texten. Trots att Judiska församlingen i Stockholm har fått pengar år 2019 för att bl.a. ändra texten har de inte gjort det och pengarna från Riksantikvarieämbetet gick till annat, bl.a. lön till en arbetslös akademiker. Nu tycks församlingen ännu en gång fått nya medel för samma ändamål så kanske den här gången kommer våra svenska skattemedel användas på rätt sätt.

Key words: Holocaust Survivors, UNRRA White Boat Mission, Health, Diagnosis, Field Medical Card, Swedish Läkarkort.

Om vi börjar med lungorna. Lungorna har avbildats redan i Field Medical Cards. Enkla, hand ritade skisser med vänster och högerlunga (oftast ritad som något smalare där hjärtat ligger). Platserna med de sjukliga förtätningarna har markerats. Samma typ av lungbilder fanns senare i den svenska sjukvården. Ibland ersattes de av en stämpel.

Jag kommer ihåg en anteckning i en av journalerna från Epidemisjukhuset i Stockholm att det inte gick att genomlysa lungorna. En kort anteckning hos en patient som kom till Stockholm med den Vita Båten S/S Kastelholm. En annan stark anteckning var, diagnos kunde inte ställas. Båda patienterna dog inom några dagar efter ankomsten till Stockholm.

I flertalet FMC kort från Bergen-Belsen (utfärdade efter befrielsen naturligtvis) finns diagnos TB - tuberkulos. Veckorna innan Bergen-Belsen övertogs av de brittiska styrkorna har epidemier av tyfus, difteri, tuberkulos och skabb spridit sig lavinartat. De överfulla barackerna och försämrade hygieniska förhållandena samt avsaknaden av mat och vatten bidrog till sjukdomsspridningen.

Ett FMC kort med anteckningar om ett flertal av röntgenundersökningar av lungorna.

På flera avd FMC-kort och i patientjournalerna finns en annan diagnos Inanition - som beskriver att patienten var utsvulten. Det speciella att samma diagnos upprepades 3 månader senare i Sverige. Således hade en del patienter svårt att få tillbaka vikten trots all speciell kost på det brittiska sjukhuset i Bergen-Belsen. De flesta magrade med 20-30 kg.

Förutom Tuberkulos så står det ofta som diagnos Pleurit. Pleurit är en ansamling av vätska i pleuran. I många fall kan det handla om flera liter/kilo av vätska och och precis som vid ödem ge en förvrängd information om kroppens egentliga vikt.

Det går inte att generellt beskriva, vikten, hälsotillståndet hos Bergen-Belsen fångarna. Fångarna i lägret var inte en uniform grupp. Flera grupper anlände till lägret dagarna före och troligen även under det brittiska övertagandet av lägret den 15 april 1945.

Vi måste första att Bergen-Belsen blev "sista lägret", en slutstation för tiotusentals fångar som sändes ut på dödsmarscher från andra läger i öst. Många av de nyanlända fångarna fick inte ens tak över huvudet. Livsmedels- och vattenförsörjningen upphörde under mars-april och en fruktansvärd fläcktyfusepidemi bröt ut. Från januari till mitten av april 1945 dog omkring 35 000 fångar, varav 18 000 enbart under mars månad.

Den gruppen av fångar som kom till Sverige med Vita båtar var inte heller uniform. Det fanns "skelett", utmärglade och döende patienter samtidigt som det fanns de som kallades för konvalescenter. De sistnämnda klassificerades ofta som "sitting persons"  på de listor som gjordes vid avfärden av varje Vit båt. Många av sitting persons slussades direkt till de flyktingsläger som man hade satt upp för ändamålet i Sverige. Markeringarna S for "sitting persons" och L för de liggande fanns även på personernas DP-2 kort.

Gruppen av överlevande som kom till Sverige med Vita båtar var inte uniform. Det fanns "skelett", utmärglade och döende  och det fanns de som kallades för konvalescenter, nästan kärnfriska. De sistnämnda klassificerades ofta som "sitting persons"  på de listor som gjordes vid avfärden av varje Vit båt. Många av sitting persons slussades direkt till de flyktingsläger som man hade satt upp för ändamålet i Sverige. Markeringarna S for "sitting persons" och L för de liggande fanns även på personernas DP-2 kort.

I den så kallade "liggande gruppen", de som oftast bars iland på bår fanns många akuta fall.
I Stockholm kördes alla akuta fallen direkt från UNRRAs Vita Båten i Frihamnen till Epidemiska sjukhuset. Resterande patienter undersöktes snabbt och flyttades därefter till Sanitetsstationen i Ropsten. Från Sanitetsstationen kördes patienterna vidare till beredskapssjukhuset i Sigtuna.

Majoriteten av patienter på beredskapssjukhuset  i Sigtuna norr om Stockholm var huvudsakligen unga judiska kvinnor, de flesta i 20-års åldern. Många av dem var undernärda och sjuka i sjukdomar de hade ådragit sig i Bergen-Belsen eller i andra koncentrationsläger där de hade vistats tidigare. Bland de vanligaste åkommorna var Tbc - tuberkulos och lungsäcksinflammation. Många led också av sviter efter tyfus. De flesta läkarjournaler från Sigtuna har handritade lungor där de mest sjuka områdena är markerade med rött.

Den information forskargruppen i Föreningen Förintelsens Minne studerar, finns på Läkarkorten som fylldes i vid ankomsten till beredskapssjukhuset. Det handlar om 10-14 veckor efter befrielsen av Bergen-Belsen. Den första vården, omhändertagandet av de överlevande startade direkt i april. Från Bergen-Belsens lägrets baracker fördes de överlevande till det nyetablerade sjukhuset i tyska militärkaserner som låg strax utanför. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. Så, trots den vård patienter har fått under april-juni 1945 fanns det flera akutsjuka utmärglade patienter som anlände till Sverige.

På flera avd FMC-kort och i patientjournalerna finns en annan diagnos Inanition - som beskriver att patienten var utsvulten. Det speciella att samma diagnos upprepades 3 månader senare i Sverige. Således hade en del patienter svårt att få tillbaka vikten trots all speciell kost på det brittiska sjukhuset i Bergen-Belsen. De flesta magrade med 20-30 kg.

De flesta patienter hade också olika hud åkommor, missfärgad hud och tatueringar av koncentrationslägernummer.

De flesta av de judiska patienter ville, efter att ha blivit friska, inte åka till sina hemländer men flytta till Eretz Israel. Flertalet gjorde det! Många åkte till sina hemländer för att kontrollera om det eventuell fanns någon familjemedlem förutom de själva som överlevde Förintelsen. Många återvände till Sverige men många reste till de DP-läger för vidare transport till Eretz Israel eller andra utomeuropeiska länder. Europa symboliserade för de en stor judisk begravningsplats.