|
En karta från Stahlecker-rapporten. Samtliga mord på judar som registrerats i denna karta inträffade mellan 22 juni 1941 och 15 oktober 1941. Kartan visar området mellan den tidigare tysk-sovjetiska gränsen den 22 juni 1941 och området som den tyska armén har erövrat i Sovjetunionen fram till mitten av oktober 1941. En sammanfattande rapport av diagram, kartor och illustrationer sammanställdes av SS-Brigadier General Stahlecker. Den här informationen presenterades till riksdagen för Tyska rikets säkerhet i Berlin den 16 oktober 1941.
|
De två överlevde som överlevde Babi Jar massakern låg under de andra som har skjutits. Efter flera timmar, på natten mellan den 29 och 30 september 1941 kom de upp ur ravinen. Deras berättelser liksom de tyska bödlarnas redogörelser på plats och därefter vid Nürnbergrättegångarna ger en klar bild vad som hände.
Dina, en av de två som överlevde massakern beskrev exakt hur det gick till:Sedan såg jag en "korridor" med två rader tyskar och ukrainska poliser på båda sidor. En eller två av dem hade batonger eller hundar. Alla höll gummibatonger eller stora tunga träpåkar. Vi skulle passera hela korridoren, som jag kallat den här slakten. Alla gick igenom. Jag stannade en stund för att jag var rädd för att fortsätta. När människor passerade genom korridoren, slogs de av tyskarna och miliserna från båda sidorna av korridoren. Om någon föll, blev man angripen av en hund som rev ens kläder och kropp. Slagna, blodiga och skräckslagna sprang folk ned längs korridoren mot de ukrainska milismännen som beordrade de klä av sig nakna och rev kläderna av offren. Miliser slog dem fruktansvärt med vad som hade till hands. Vissa ukrainska poliser och frivilliga hade på sig även knogjärn.
|
De mest råa morden under andra världskriget. Kobno - Litauen. SS-Standartenführer Karl Jäger var mellan 1941 och 1943 befälhavare för Einsatzkommando 3 inom Einsatzgruppe A. Karl Jäger prisar i sin rapport till Berlin (Jägerrapporten) de tappra litauiska partisaner (bilden ovan) som deltagit aktivt i massmördandet av judar. Lite speciella partisaner som inte vänder sig mot ockupanterna. Det var Algirdas Klimaitis styrka ur den paramilitära, klart antisemitiska Litauiska Aktivistfronten (Lietuvos aktyvistų frontas) som samlade ihop den 27 juni 1941 sextioåtta judar – män, kvinnor och barn – vid Lietukis garage i Kaunas - Kovno. Mördandet ägde rum helt öppet mitt på ljusa dagen och inleddes med att offren blev slagna, sparkade och spolades med vatten. Därefter gick mördarna lös på offren med långa järnstänger. En av förövarna var Algirdas Antanas Pavalkis. Under massakerns gång skall åskådare ha applåderat och påhejat mördarna och när alla offren var döda, sjungit den litauiska nationalsången. |