Tramwaj z "Nur für Deutsche" czy z ✡ symbolem Getta Warszawskiego czy konhelerki lub ryksze?

 

Konhelerki w Getcie - ul. Sienna. Konhelerka stoi przed wejściem do Domu Sierot Korczaka - Sienna 16.

Tramwaj warszawski. Wejście Tylko dla Niemców - Nur für Deutsche.

Ryksze i mur Getta.

Tramwaj typ B, bardzo podobny to typu A na linii Tylko dla Niemców.

Tramwaj typu A oznaczony Gwiazdą Dawida ✡ w Getcie Warszawskim który jeździł jedyną, specjalną linią w getcie warszawskim na trasie: Leszno/Żelazna – Żelazna – Nowolipie – Smocza – Gęsia – Dzika – Muranowska – Nalewki – Gęsia – Dzika – Dzielna – Karmelicka – Leszno – Leszno/Żelazna w latach 1941-42, aż do tzw. Wielkiej Akcji likwidacyjnej getta w lipcu 1942 roku.

Ryksza i tramwaj. Na drugim planie ZIH.

NUR FUR DEUTSCHE  czy ✡

Niech ten jedyny zabytkowy tramwaj typu A bedzie nadal w zajezdni na Mokotowie a nie w Muzeum Getta Warszawskiego. Nie był, tramwaj typu A, oprócz Gwiazdy Dawida, charakterystyczny dla Getta Warszawskiego gdyż te same tramwaje chodziły po całej Warszawie.

Wagony tramwajowe typu A, te w najlepszym stanie technicznym były też zarezerwowane do obsługi lini "Nur für Deutsche" - tylko dla Niemców i na linii O.

Natomiast konhelerki, ryksze i dzieci umierające na ulicach były "charakterystyczne" tylko dla Getta!
Z tym tramwajem typu A to jak z Białymi autobusami. Stoi takowy, nawet w Yad Vashem mimo że wiadomo że przywiózł do Szwecji wiecej kobiet i dzieci nazistów z niemieckim obywatelstwem niz Zydów.

Mój Tata który dorabiał jeżdżąc czerwoną rykszą ciotki Krystyny wołał: Leszno, Solna, Ryksza Wolna!

Konhelerka a za nią ryksza

Przykro to powiedzieć, ale stacja Treblinka, ta sama stacja, do której bydlęcymi wagonami wieziono Żydów na śmierć, zniknęła z powierzchni ziemi. Tego śladu nie zatarli hitlerowscy oprawcy i ich wspólnicy zbrodni zwerbowani spośród jeńców sowieckich. Tych śladów nie zatarli rządzący Polską po wojnie komuniści. Te ślady wyrwano z przesiąkniętej krwią i łzami ziemi w XXI wieku.

Adam Jankiewicz opublikował 5 lat temu na Face book kilka zdjęć na temat rozebranej Stacji Treblinka. Rozebrano równiez tory na których czakal pociag podzielony na trzy czesci po 20 wagonów każda. Ostatni zachowany pomnik Treblinki...

Nie udalo mnie sie automatycznie podzielic sie Adam Jankiewicz zdjęciami. W tym miejscu staly wagony z Korczakiem, dziecmi i wychowawcami, z moim dziadkami i kuzynami. Tam wirtualnie, na zdjęciu w tym miejscu spotkałem się z Wojciechem Michałem Lemańskim.

2 november 2015. Na naszych oczach zniknęły ostatnie pozostałości "Stacji Treblinka" ... Budowa nowej szosy pochłonęła ostatnie ślady miejsca szczególnego na mapie Zagłady... Jak będziemy opowiadać w przyszłości o czym pisał Szlengel?

To miejsce, te trzy tory, to miejsce związane z Martyrologią ponad 900 000 Zydów Polskich jak i Zydów przywiezionych z Europy, przywiezionych na śmierc.
To co sie teraz stało w Polsce z tym miejscem majacym taki sam status jak Umschlagplatz w Warszawie jest nie do zrozumienia (dla normalnego czlowieka).
.
Nie do zrozumienia jest dla mnie reakcja - czyli brak reakcji Muzeum Polin, ZIHu, Gminy Zydowskiej w Polsce i wielu innych polskich i zydowskich organizacji których zadaniem jest by ten koszmar Zagłady nigdy sie nie powtorzył - dlatego taki szczególny wybór dzisiejszej ilustracji

Logistyczny opis z mojego blogu "Jimbao Today".
Pociąg wjeżdżał na stację Treblinka na tor 4 lub 5 (dwa zewnętrzne z prawej strony stacji patrząc od strony Małkini). Na tych torach pociąg był dzielony na 20-sto wagonowe "odsprzęgi". 
Tak podzielone składy lokomotywa manewrowa wystawiała na tor nr 3 (środkowy), a następnie zabierała bocznicą do obozu zagłady. W drodze powrotnej zabierała z obozu puste wagony odstawiając je na wolny tor na stacji Treblinka.

Po wprowadzeniu całości i zabraniu wszystkich pustych wagonów lokomotywa manewrowa formowała skład powrotny a lokomotywa liniowa zabierała go do Warszawy.

Przykro to powiedzieć, ale stacja Treblinka, ta sama stacja, do której bydlęcymi wagonami wieziono Żydów na śmierć, zniknęła z powierzchni ziemi. Tego śladu nie zatarli hitlerowscy oprawcy i ich wspólnicy zbrodni zwerbowani spośród jeńców sowieckich. Tych śladów nie zatarli rządzący Polską po wojnie komuniści. Te ślady wyrwano z przesiąkniętej krwią i łzami ziemi w XXI wieku. Tak, tak, to jakby wczoraj. Może komuś powinno być wstyd? - napisal chyba ks. Wojciech Lemanski a cytowal Paweł Rieske.

2 november 2015 ·
Na naszych oczach zniknęły ostatnie pozostałości "Stacji Treblinka" ... Budowa nowej szosy pochłonęła ostatnie ślady miejsca szczególnego na mapie Zagłady... Jak będziemy opowiadać w przyszłości o czym pisał Szlengel?

"Mała Stacja Treblinki"
Na szlaku Tłuszcz-Warszawa,
z dworca Warschau-Ost
wyjeżdża się szynami
i jedzie się na wprost...
I podróż trwa czasami
pięć godzin i trzy ćwierci,
a czasami trwa ta jazda
całe życie aż do śmierci...
A stacja jest maleńka
i rosną trzy choinki,
i napis jest zwyczajny:
tu stacja Treblinki.
I nie ma nawet kasy
ani bagażowego,
za milion nie dostaniesz
biletu powrotnego...
Nie czeka nikt na stacji
i nikt nie macha chustką,
i cisza tylko wisi,
i wita głuchą pustką.
I milczy słup stacyjny,
i milczą trzy choinki,
i milczy czarny napis,
że... stacja Treblinki.
I tylko wisi z dawna
(reklama w każdym razie)
zniszczony stary napis:
"Gotujcie na gazie."

Vita bussar och Vita tåg där Röda korset gör anspråk på 3 960 räddade icke-skandinaver - Forskning och arkivdata behövs om tågen från Ravensbrück!

On April 24, Jewish prisoners were evacuated by train from Ravensbrück in the direction of Hamburg; they were told in the camp that, under the terms of an agreement with the Swedish Red Cross, they were due to be transferred to Sweden. As a result of mistaken Allied bombing, the train could not go on, and the prisoners were returned to Ravensbrück. On April 27, they were transported by cars to the Wöbbelin camp, then under construction.

Dawid (David) Rozenberg (Rosenberg) kom slutligen med UNRRAs Vita båten M/S Karskär till Malmö den 18 juli 1945.

Göran Rosenberg skriver om sin pappa Dawid (David i boken) Rozenberg (Rosenberg) och tågresan från Ravensbrück. Han skriver att hans far skulle evakueras med tåget norröver, mot Sverige men att tåget vände och fångarna var åter i Ravensbrück. Därifrån transporterades de till koncentrationslägret i Wöbbelin. Göran Rosenberg, precis som jag hittar inte riktig bland de evakueringståg eller spöktåg som lämnar Ravensbrück. Uppgifter saknas och forskare vill inte forska i det ämnet, leta fram sanningen.

Man hittar samma uppgifter om ett evakueringståg från Ravensbrück i Yad Vashem arkiv, sid. 20, som lämnade Ravensbrück den 24 april 1924. Yad Vashem uppgifter kan naturligtvis gälla samma tåg och vara hämtade ur Göran Rosenbergs bok där han citerar uppgifter som hans far skrev i ett brev. RK skriver att "deras tåg" lämnade Ravensbrück den 25 april.

Det fanns troligen ett antal evakueringståg från Ravensbrück. Precis som från Bergen-Belsen lägret där det sista tåget avgick från lägret bara timmarna innan förhandlingarna om övertagandet av lägret mellan tyskar och britter påbörjades. Fångarna i koncentrationslägret Ravensbrück befrias den 20 april 1945 av sovjetiska trupper. Då finns det enbart mellan 2 000-3 000 sjuka och döende fångar kvar i lägret, resten, bland de Göran Rosenbergs far har evakuerats.

Jag måste påpeka att evakuering var oftast en synonym till dödsmarscher och dödsevakueringar.

På internet finns ett slags Röda korsets Vit bok när det gäller Vita bussar och andra transporter i RK regi. Denna speciella Vita bok sägs ha kommit till på grund av "Motstridiga uppgifter har förekommit. Rollfördelningen mellan de olika aktörerna har ifrågasatts och debatterats. Uppgifterna om hur många som räddades med de Vita bussarna har varierat kraftigt. Det har heller inte klargjorts hur stor andel av dessa som var judar. Bland det allvarligas- te har varit att räddningsaktionens syfte och Folke Bernadottes roll har ifrågasatts."

Röda Korset Pdf fil är ett resultat av ett seminarium i maj 1998 i Stockholm. Inte bara om Vita bussar men även om transporter med tåg och andra färdmedel, bl.a. båtarna ”Lillie Mathiesen” och "Magdalena” direkt från Lübeck till Sverige.

I denna sammanställning gör RK anspråk på 3 960 räddade icke-skandinaver vilka kom som de själva skriver med ”spöktåget” som lämnade Ravensbrück 25 april och anlände till Lübeck natten till 29 april och vidare till Padborg i Dannmark den 30 april. Från Padborg har vidaretransport till Köpenhamn skett med annat tåg, sedan färja till Malmö. RK anser att denna stora transport var i "Röda korsets regi". Förutom en muntlig utsaga (som upprepas ständigt) så finns ingen känd dokumentation som tyder på det. Allt hände vid krigslutet. Barlin var omringad sedan den 16 april och det fanns bara en smal korridorer i syd-nordlig riktning som ännu inte helt intagits av de sovjetiska och de allierades styrkor.

Utöver de 3 960 kvinnor som kom till Padborg från Ravensbrück med ”Spöktåget I” kom ytterligare en tågtransport till Padborg (Spöktåget II) med 2 800 kvinnor den 2 maj. Detta tåg som RK beskriver det, "kom som en total överraskning" och var "ej i Röda Korsets regi". Kvinnorna på tåget som kom från Hamburgområdet omhändertogs av svensk och dansk rödakorspersonal och därefter fördes vidare med annat tåg via Köpenhamn och med färja till Malmö.

Tillbaka till det första spöktåget. I RKs "Vita Pdf. fil" skriver man följande vilket upprepas många gånger därefter utan att ange en källa. Man den citerade texten kallar snällt (behjälplige) SS-Sturmbannführer Fritz Suhren för "kapten Suhren". SS-Sturmbannführer Fritz Suhren var under åren 1942 till 1945 kommendant i koncentrationslägret Ravensbrück, beläget omkring 75 kilometer norr om Berlin:

När Svenssons transport anlände hade de vita bussarna i stort sett fullgjort sitt uppdrag i Tyskland. Fronten närmade sig snabbt och det stod klart att man inte skulle hinna klara evakueringen från Ravensbrück med de transportmedel som fanns. Man började därför förhandla med järnvägsmyndigheterna och med hjälp av lägerkommendanten, kapten Suhren, fick man tag på ett godståg med plats för 4 000 personer.

Harald Folkes/Åke Svenssons 1:a svenska busskolonn med 20 bussar anlände till Ravensbrück den 23 april 1945. Man lämnar Ravensbrück den 24 april, således samma dag som ett tåg "i Röda korset regi". Men det tåget tycks aldrig ha att Padborg och återvänt till Ravensbrück. Den 2.a Svenssons busskolonn lämnar Ravensbrück den 25 april. 

Man skriver i Röda korsets Pdf fil: Svenssons kolonn omfattar 25 svenska fordon. Kapten Folke anslöt sig till gruppen i Lübeck. Vid framkomsten till Ravensbrück beslöt man sig för att övernatta. Även här skiljer sig antalet åt. Några källor uppger att man kunde hämta 800 kvinnor, huvudsakligen fransyskor. Andra uppger att avsikten var att transportera 800 kvinnor men att i sista stund undanhöll tyskarna 14 kvinnor, varför endast 786 kvinnor kunde transporteras till Lübeck. Ytterligare en källa uppger 875 kvinnor.

Då det har anlänt 3 960 kvinnor med detta tåg bör det finnas tillräckligt med interviewer med de överlevande. Om inte i Sverige så i andra länder dit många av de överlevande åkte efter att ha fått vård i Sverige.

Om den andra tågtransporten skriver RK: den inte tillkommit som ett resultat av Bernadottes förhandlingar. Visserligen togs fångarna om hand av RK-personal efter ankomsten, men transporten till Padborg var inte i RK-regi.

 

Samtidigt så står det ingenstans att den första tågtransporten som anlände till Padborg var ett resultat av Bernadottes förhandlingar.  Det är möjligt att SS-Sturmbannführer Fritz Suhren ordnade en serie av evakueringståg och ett av de tågen hamnade i Lübeck och därefter i Padborg. 
 

Under gymnasieåren i Polen och därefter i Sverige har jag konfronterats med den förskönande och förenklande bilden av de Vita bussarna och Folke Bernadottes insatser. Den förenklade bilden som spridits över världen var att Vita bussarnas expedition var arrangerad huvudsakligen för att Rädda Judarna från utrotningslägren.

Folke Bernadotte reste till Nürnberg-rättegången att agera karaktärsvittne åt SS-Brigadeführer Walter Schellenberg. Detta för att vittna om att denne var en s k gentleman av ”den gamla skolan”. Detta gjorde att SS-Brigadeführer fick fängelsestraff istället för hängning och kunde efter 2 år i fängelset resa och bosatta sig i Schweiz. Till de schweiziska bankerna hamnade på nazisternas konton guld från de mördade judar och även de lösen i hård valuta som betalades vid frigörandet av grupper av judar ur koncentrationsläger och härigenom skapa en stor privatförmögenhet. Flera av koncentrationsläger hade speciella avskärmade avdelningar för judar som skulle kunna ingå i sådana transaktioner. Judarna tappade i värdet när fronten närmade sig Berlin. SS-Brigadeführer Walter Schellenberg fängslades i Dannmark och SS-Reichsführer Heinrich Himmler togs till fånga nära den tysk-danska gränsen.

SS är inte en förkortning för gamla SL - Stockholms Spårvagnar men för SS (Schutz-Staffeln). SS växte kraftigt under Heinrich Himmlers ledning. I Nazityskland kontrollerade SS bland annat polisväsendet (inkl. Gestapo) och hade ansvaret för koncentrationslägren. Waffen-SS som blev en militär sektion inom SS lydde endast under Himmler och Hitler och kunde därför inte kontrolleras av den tyska armén. 330 svenskar tjänstgjorde inom Waffen-SS. På bilden nedan från Warszawas getto förs kvinnor och barn med våld ur ett skyddsrum av soldater från Waffen-SS, 1943. De flesta fördes direkt till utrotningslägret Majdanek.

SS-Reichsführer Heinrich Himmler kohandlade med Folke Bernadotte som skulle framföra till de allierade att Himmler erkänner att Tyskland har förlorat andra världskriget. Himmler ville att de västallierade skulle göra gemensam sak med Wehrmacht mot Sovjetunionen. Ett möte med de västallierade 24 april 1945 blev det ingenting med men han träffade Bernadotte. Den 25 april möts väs och östfronten vid floden Elbe. Den 28 april får Hitler kännedom om Himmlers egenmäktiga förfarande och Himmler utesluts ur NSDAP och avskedas som chef för SS. Himmler inser att han inte kan återvända till det omringade Berlin och i ett sista desperat försök erbjuder Himmler general Dwight Eisenhower Tysklands kapitulation i utbyte mot att få slippa åtal och rättegång efter krigets slut. Eisenhower vägrar att ha någonting med Himmler att göra. Lika desperat som när han, dagarna innan, erbjuder Bernadotte att han kan ta alla koncentrationslägerfångar med sig till Sverige.

Boken av och om Bernadotte Slutet som har givits ut så fort så att motorer på de danska och svenska Vita bussarna har nästan inte hunnit kallna. Slutet/Bernadotte angav också tonen och påverkade nog flera andra som var med i Vita bussarnas aktion och skrev egna skildringar och publicerade de med start 1946. Deras egna minnesbilder är oftast en kopia av vad som angavs i Slutet.

Boken av och om Bernadotte Slutet som har givits ut så fort så att motorer på de danska och svenska Vita bussarna har nästan inte hunnit kallna.  Slutet/Bernadotte angav också tonen och påverkade nog flera andra som var med i Vita bussarnas aktion och skrev egna skildringar och publicerade de med start 1946. Deras egna minnesbilder är oftast en kopia av vad som angavs i Slutet.

I Svenska Dagbladets Årsbok 1945, under rubriken, Litteratur framkallad av världsläget står följande; Årets största bokframgång uppnåddes av Folke Bernadotte med »Slutet», där han berättade om sina humanitära förhandlingar i Tyskland våren 1945 och deras politiska följder. Utgivningsrätten hade innan årets slut sålts till sjutton olika länder, och enbart i Sverige hade boken tryckts i hundratusen exemplar. Hur skall man tolka denna aktion med den rekordsnabba utgivningen, översättningen och spridningen av boken. Recensioner av boken fanns redan dagen efter utgivningen i den engelskspråkiga pressen.

Direkt efter slutet trycktes ett flertal böcker. I SvD Årsbok 1945 står det följande:;  Den av greve Bernadotte ledda svenska rödakorsexpeditionen till de tyska koncentrationslägren, som resulterade i tusentals olyckliga människors räddning, skildrades eller belystes på det ena eller andra sättet i en rad böcker:

Åke Svenson: De vita bussarna.
Sven Frykman: Röda korsexpeditionen till Tyskland.
Hans Arnoldsson: Natt och dimma.
Gerhard Rundberg: Rapport från Neuengamme.

Warszawas getto, kvinnor och barn förs med våld ur ett skyddsrum av soldater från Waffen-SS, 1943. De fördes direkt till utrotningsläger som administrerades av SS.

There is a documentary film that shows the official identification of SS Lieutenant-Colonel Fritz Suhren by a Polish Army Officer who had been an inmate of Sachsenhausen concentration camp whilst Suhren was commandant of that camp. Suhren is then formally arrested by Major Rees, the Public Safety Officer of the 115th Detachment, Military Government of Germany, the unit that made the arrest. Suhren is put in a car and driven down refugee-filled roads in devastated Germany. The arrest is undated and the location unknown. The quality of the film is poor. Suhren was commandant of Ravensbrück Concentration Camp at the end of the war and was arrested by the Americans on 3 May 1945 when trying to barter his own release for that of Odette Sansom. This pistol is associated with Odette Sansom who, in 1946, became the only living female recipient of the George Cross. The award was made for her bravery under interrogation, after being captured by the Germans while working as a radio operator in for the Special Operations Executive in occupied France. She was subsequently incarcerated in Ravensbrück Concentration Camp. In May 1945 she persuaded the camp Commandant, Fritz Suhren, that it would be in his interest to drive her to the Allied lines. She took this pistol from him after he had delivered her into the custody of the US Army. Suhren was later hanged for war crimes.

About the deportation of Korczak and his Orphanage

 

Below, I publish the Link to Info about Korczak Deportation.
http://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record%3A103105&dswid=-7030
We have to reflect that the deportation of Korczak and his Orphanage was remembered by many as the final signal about the destruction of Warszawas Ghetto. Numerous people described it. However, in most cases they never saw the deportation of Dom Sierot and they witness the deportation of other orphanages. Of course Dom Sierot deportation was from Sienna/Sliska str, through the gate at 9 Sliska street. "Dom Sierot from Krochmalna street" was often used during ghetto time, even by Korczak, as a kind of identification.

The document above is part of a series of interviews with former prisoners of Nazi concentration camps. The interviews were conducted in 1945-1946 by the Polish Research Institute in Lund.
About the collection: At the end of World War II approximately 20,000 Nazi concentration camp prisoners were evacuated to Sweden. Many of them were Polish citizens. In order to document their experiences, Zygmunt Łakociński founded the Polish Research Institute in Lund. The collection contains 512 in-depth interviews with survivors, materials that they brought with them to Sweden, and also other material that the institute collected, compiled, and created.

 Of course the deportation of Korczaks orphanage, Dom Sierot was from Sienna/Sliska str, through the gate at 9 Sliska street. "Dom Sierot from Krochmalna street" was often used during ghetto time, even by Korczak, as a kind of identification.

Grünewald Isak och Förintelsen

Isak Grünewald var son till en gårdfarihandlare inflyttad från Polen. Han blev en av sin tids enskilt främsta måltavlor för antisemitiska tongångar och karikatyrer inom den svenska pressen, särskilt under 1910- och 1920-talen. Han tålde inte antisemiter.

Under den mörka 1940-talet var han medveten vad skulle ha hänt med honom om han fanns utanför Sveriges gränser.

Förra året fanns denna litografi av Grünewald på auktion i Stockholm men den gjorde ont när jag tittade på den så jag avstod från att köpa den. Slutpriset var på 450:-. Jag har uppfattat litografin som ett utryck för situationen av många europeiska judar vilka efter krigets slut hade ingenstans att återvända till. De hade inga syskon eller föräldrar, de var en monogeneration. Vad litografin exakt föreställer och när den var gjord vet jag inte. Jag vet vad jag har för associationer när jag tittar på den. Konstnär: Isaac Grünewald.

Ett omslag till inbjudan till en välgörenhetssoaré i Kungliga Operan den 15/3 1943. Finns i Riksarkivet.
Soarén skulle inbringa medel för räddning och överföring av judiska barn till Eretz Israel. Stöd till Keren Kajemet.
Konstnär: Isaac Grünewald.

75 år - Vita båtar och Vita bussar - Hur skall "Slutet" av andra världskriget och mottagning av fångar ur koncentrationsläger omnämnas? En talande tystnad år 2020 tycks ha ersatt 40-talets gråa lappar!

I år är det 75 år sedan Vita båtar har gått i fyra veckor i skytteltrafik mellan hamnen i centrum av Lübeck och ett flertal av svenska hamnar på både öst- och västkusten. Båtarna hade som cargo överlevande från tyska koncentrationsläger. De flesta överlevande kom från ett gigantiskt brittiskt sjukhus i närheten av det forna lägret med 12 000 bäddar. Detta kan jämföras med antalet sjukhusbäddar i hela Sverige år 2020 som ligger på ca 2 000 för hela Sverige. Många av patienterna på det brittiska sjukhuset gick inte att rädda. Nya gravar grävdes i det forna koncentrationslägrets område - massgravar och därefter enskilda gravar. Under 3 månader efter Bergen-Belsens befrielse har 23 000 före detta fångar dött där. Av de var 90% judar. Läget på sjukhuset och i det intilliggande lägret för displaced persons blev svår att bemästra. Det handlade inte enbart om Bergen-Belsen men om de flesta av koncentrationslägren där man höll kvar fångarna bakom taggtråd. Många upplevde inte det som en befrielse. De överlevande tvingades fortsättningsvis sova i sina bunkrar, bära lägeruniformer eller tyska uniformer av sina forna SS-vakter. Det rådde också ett strikt förbud att lämna läge. Ingen post. Visserligen blev maten något bättre och medicinsk personal tog hand om offren men förhållandena i lägren var i det närmaste ohållbara. Motivationen att hålla fortsättningsvis de överlevande bakom taggtråd var olika. Allt från medicinska ock epidemiologiska till eventuella vendettor från fångarnas sida riktade mot den tyska befolkningen.

De allierade på plats var medvetna om situationen redan då de befriade lägren under april 1945. Det behövdes en avlastning, en ventil. Särskilt när det gällde de sjuka överlevande. De riktade ögonen på Sverige som genom Vita bussars aktion försökte att bättra sitt skamfilade rykte som "nästan ett Nazi allierat land"!

Den 22 juni 1945 när den dåliga behandlingen av Förintelsen överlevande nådde Washington, skickade president Harry S. Truman en särskilt sändebud till Europa, Earl G. Harrison, dekanus vid University of Pennsylvania Law School. Harrison skulle undersöka DP läger och situationen för de judiska överlevande. Harrison chockades det han såg.

Åtgärderna att iordningställa fartygen för sjuktransporter sattes igång innan regeringen och kungen skrev under beslutet. Bl.a. avdelades det militära lasarettsfartyget Prins Carl fyra privatägda fartyg hyrdes in – M/S Kronprinsessan Ingrid, S/S Kastelholm (på bilden ovan), M/S Karskär och M/S Rönnskär. Vita båten S/S Kastelholm gjorde flera resor till Stockholm inom UNRRAs program Vita båtar. Första gånger kom den till Stockholm den 1 juli 1945.

Vita båten S/S Kastelholm gjorde flera resor till Stockholm inom UNRRAs program Vita båtar. Första gånger kom den till Stockholm den 1 juli 1945.

De sägs att hjälporganet UNRRA begärde från Sverige såsom en del i krigskompensationen att ta emot 10 000 människor, tidigare fångar i koncentrationslägren. En del källor skriver att det var "ett svenskt erbjudande". I alla fall en stor humanitär hjälpinsats planerades och sjösattes snabbt. Åtgärderna att iordningställa fartygen för sjuktransporter sattes igång innan regeringen och kungen skrev under beslutet.

Bl.a. avdelades det militära lasarettsfartyget Prins Carl medan fyra privatägda fartyg hyrdes in – M/S Kronprinsessan Ingrid, S/S Kastelholm, M/S Karskär och M/S Rönnskär. Sidorna målades med fartygens namn i stora bokstäver, med texten "Sverige" och Röda Kors-märket. Armadan samlades utanför den skånska kusten redan den 21–22 juni 1945.

Följande förordnande hade undertecknats vid konseljen 1 juni 1945 av Gustaf V. Det har inte publicerats tidigare fast det gäller i högsta grad Förintelsens överlevande. Det handlar om ett svenskt deltagande i UNRRA-aktionen. Troligen hade ett informellt beslut fattats redan tidigare, direkt efter förfrågan/kravet från UNRRA. När det formella beslutet fattades i konseljen den l juni så var redan förberedelserna för aktionen i full gång. De för uppdraget valda båtarna var klart ombyggda för uppdraget redan den 20 juni trots att det rådde strejk i varven.

Ett signal-meddelande under tredje veckan av Vita båtar aktionen. Dr. Hans Arnoldson skriver: Programmet tycks ändra sig. Stop. Engelsmännen har svårt att samla de tänkta 1000.  Stop.  Idag har de angivit 8500 som slutsumma.  Stop. Sista sändningarna har varit helt friska och en del måste återsändas. Stop.  Andra var för dåliga och vi har 100 inte transportabla.  Stop. Idag har jag överenskommit att det är svenska läkare som skall välja ut patienter i de olika lägren.  Stop Av de 450 som var aviserade till idag kommer endast 93. Stop. Enligt nya fastställda programmet skulle anlända 18/7 500, 19/7 500, 20/7 165. Stop. 21/7 100 barn skulle anlända från Bergen Belsen och.. 

Om den fantastiska svenska insatsen kan man få information på nätet i Föreningen Förintelsens Minne/Swedish Holocaust Memorial Association fotoutställning De befriade 1945. Utställningen handlar om människor, om överlevande och de som tog hand om de. Över 100 000 besökare har sett utställningen.

Det speciella är att det var endast vår organisation (Föreningen Förintelsens Minne, Swedish Holocaust Memorial Association) som uppmärksammade på ett positivt sätt 75 års minne av denna värdefulla hjälpinsatsen. Vare sig den svenska massmedian eller enskilda överlevande tog upp ämnet. Samma sak hände 1995 då jag ville uppmärksamma 50 års minne me ett Holocaust Monument - Namnmonument vid Stockholms synagoga. Då förekom det röster från Judiska församlingens ledning: Vi svenska judar har ingen koppling till Förintelsen.

Liknande röster sändes i media och finns även i SVT arkiv. År 1995 publicerade Föreningen Förintelsens Minne boken 6 tusen av 6 millioner - ett requiem som förutom de insamlade namnen på Förintelsens offer beskrev de olika svenska insatserna i krigets slutskede. De Vita båtarna nämns där av prof. Halina Neujahr fd fånge i fem koncentrationsläger som själv kom med en Vit båt till Norrköping. Judiska församlingen har då inte lyckats att stoppa bara förhala Monumentets iordningställandet. Monumentet som Roman Wasserman Wroblewski och Halina Neujahr var initiativtagare till.

Judiska församlingen i Stockholm (ordförande Aron Verständig, generalsekreterare Isak Reichel) uppmärksammade minnet genom en redan omskriven skändning av Förintelsemonumentet 6 stenar - 6 miljoner som markerade gravarna av de som transporterades till Sverige med Vita båtar och dog star därefter, flera samma månad de kom till Stockholm, således under juli 1945.

Judiska församlingen i Stockholm (ordförande Aron Verständig, generalsekreterare Isak Reichel) uppmärksammade minnet genom en redan omskriven skändning av Förintelsemonumentet 6 stenar - 6 miljoner som markerade gravarna av de som transporterades till Sverige med Vita båtar och dog star därefter, flera samma månad de kom till Stockholm, således under juli 1945. De 6 minnesstenar markerade dels gravfältet som Mosaiska och därefter Judiska församlingen i Stockholm har misskött i 70-tal år dels så var bar de namn på de 6 utrotningsläger där de i Stockholm begravda miste sina föräldrar och syskon.

Lövhyddan vid Stockholms synagoga - "Den ser lite speciellt ut för att vara en lövhydda" sa programledaren - Sukkan eller Däckbytartält?

Frågan kvarstår vem som är ansvarig att inför en TV inspelning en lövhydda ser ut både till det yttre och den inre som en däckbytartält? Det fanns visserligen kaffe och vindruvor på bordet  i lövhyddan men det har man också i däckbytartältet, se nedan. Varför visas inte andra dokumentära inslag som beskriver glädjen (karakteristisk för denna helg) och byggandet och dekoration av en Sukka?

Lövhyddan skall vara öppen på ena sidan. Åtminstone under TV-inspelningen. Taket skall vara täckt av något som grodde ur jorden (på engelska Scach).

Lövhyddan skall vara öppen på ena sidan. Åtminstone under TV-inspelningen. Taket skall vara täckt av något som grodde ur jorden (på engelska Scach). Här rabbin Chaim Mina Greisman med en hydda på en släpvagn. Taket var gjort av halm och man kunde se himmelen.

Lövhyddan skall vara öppen på ena sidan. Åtminstone under TV-inspelningen. Taket skall vara täckt av något som grodde ur jorden (på engelska Scach).

SVT har gjort "ett informativt program" om hösthelgen Sukkot, lövhyddohögtiden, inspelat vid Stockholms Synagoga, i synagogans Sukka (lövhydda). Sukkot firas den 15–22 i höstmånaden tishré (september–oktober) och varar i sju dagar, varav de två första är helgdagar. I år handlar det om 2-9 oktober. Under den glädjerika högtiden byggs lövhyddor till minne av uttåget ur Egypten. Dessa symboliserar de tillfälliga boningar som uppfördes under den långa vandringen från Egypten till landet Israel.

Förra året så körde jag till Sukkan en massa löv och kvistar. Kom med firmans stora Ford Transit till Wahrendorfsgatan. Efter några sekunder kom Polisen. Jag passade på att berätta om Sukkot-högtiden. Berättade för de unga poliserna att man före Förintelsen byggde lövhyddor över hela Europa. Att skolbarnen var med och byggde och dekorerade Lövhyddan. Jag berättade att man åt och sov i hyddan i en vecka och att man gör det fortsättningsvis i varmare trakter. Då det handlade om lövhydda så skulle finnas kvistar och löv och att man kunna kunna se genom taket himmelen och stjärnor på natten. 

Förra året så hade Sukkan åtminstone både löv och kvistar. Det var Anna Nachman som tänkte på det. Nu, i Tv-programmet såg Sukkan som ett däckbytartält. Det är ofta att däckbytarveckan infaller samtidigt som Sukkot. I Sverige är det tillåtet att använda dubbdäck under perioden 1 oktober–15 april.

Lövhyddan vid Stockholms synagoga har blivit känd redan i början av 1990-talet. Då hävdade dåvarande ordförande av Judiska församlingen och därefter, naturligtvis hela Judiska församlingens styrelse att det Holocaust Monumentet som jag sökte och fick pengar från Stockholms Stad och Sveriges Regering kan absolut inte byggas där. Huvudorsaken var att där fanns två krokar för att årligen fästa en färdigbyggd lövhydda. Jag och andra försökte förklara att kanske Holocaust Monumentet också hade en viktigt funktion i det judiska och att lövhyddor i öknen som man byggde efter uttåget ur Egypten stod fria och inte vid en vägg avfärdades bestämt. Dessutom parkerar vi bilar där, tillade man.

Frågan kvarstår vem som är ansvarig att inför en TV inspelning en lövhydda ser ut både till det yttre och den inre som en däckbytartält? Det fanns visserligen kaffe och vindruvor på bordet i lövhyddan men det har man också i däckbytartältet. Varför visas inte andra dokumentära inslag som beskriver glädjen (karakteristiskt för denna helg) och byggandet och dekoration av en Sukka?

En rabbin i Stockholm, Chaim Mina Greisman som förestår Chabbadrörelsen gjorde en lövhydda på en bilsläp. Den hyddan hade en enkel stråtak till åminnelse av vandringen och de gamla hyddorna.

Programmet som flera andra statliga produktioner förflyttar sig snabbt från det judiska till Fryshuset och integrering.

Under ett zoom-mötet oktober 2020 hade Judiska församlingen förklarat att projekt efter projekt har inte kunnat genomföras p.g.a. covid-19. Man nämnde inte det enda projektet som Judiska Församlingen genomförde. 

Det handlar om skändningen av Holocaustmonumentet 6 stenar - 6 miljoner som Judiska församlingen på 75 årsdagen av Vita båtarnas ankomst till Stockholm forslade bort till det okända. På marken mellan gravarna av fångarna från Bergen-Belsen som kom med de Vita båtarna lämnade de djupa, A3 stora spår efter de 6 stenar som symboliserade dödsplatsen av de i Stockholmsbegravda offrens närmaste familj. Dödsplatserna bar namn - AUSCHWITZ, BELZEC, CHELMNO, MAJDANEK,  SOBIBOR och TREBLINKA.

Under ett zoom-mötet oktober 2020 hade Judiska församlingen förklarat att projekt efter projekt har inte kunnat genomföras p.g.a. covid-19. Man nämnde inte det enda projektet som Judiska Församlingen genomförde. Det handlar om skändningen av Holocaustmonumentet 6 stenar - 6 miljoner som församlingen på 75 årsdagen av Vita båtarnas ankomst till Stockholm forslade bort till det okända. På marken mellan gravarna av fångarna från Bergen-Belsen som kom med de Vita båtarna lämnade de djupa, A3 stora spår efter de 6 stenar som symboliserade dödsplatsen av de i Stockholmsbegravda offrens närmaste familj.