Friday, June 11, 2021

Förintelsens Överlevande ger möjlighet att berätta om de som inte överlevde.

Läkarkort tillhörande en kvinna från Piotrków Trybunalski som kom till Sverige den 26 juli 1945. Djupt deprimerad - hennes make och son har troligen "omkommit" i Buchenwald. I slutet av oktober finns en anteckning att Depressionen har lättat sedan hon har fått veta att hennes anhöriga finns vid liv....

Kvinnan beskrev sin makes och sonens öde på DP-2 kortet som fylldes i Lübeck, strax före avresan till Sverige i juli 1945. Troligen har maken och sonen strax före befrielsen av Buchenwald i april 1945 skickats till Theresienstadt dit transporter från Buchenwald och Gross-Rosen kom in ändå till den 11 maj, således efter den tyska kapitulationen.

Kvinnan beskrev sin makes och sonens öde på DP-2 kortet som fylldes i Lübeck, strax före avresan till Sverige i juli 1945. Troligen har maken och sonen strax före befrielsen av Buchenwald i april 1945 skickats till Theresienstadt dit transporter från Buchenwald och Gross-Rosen kom in ändå till den 11 maj, således efter den tyska kapitulationen.


När jag skrev om Korczaks barn - de som överlevde Förintelsen eller nu om barnen från Piotrków (Petrikau) har jag alltid ett slags skuldkänslor att jag samtidigt glömmer de 1 500 000 barn som har förintats. Att jag glömmer deras föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar och alla kusiner och små kusiner.

Fram tills idag har jag skuldkänslor att när jag planerade för det stora Holocaust Monumentet vid synagogan i Stockholm så har jag inte skrivit ut min mammas alla kusiner och småkusiner och istället för deras namn, födelsedatum och födelseorter så står det enbart namn på deras föräldrar och raden avslutas: "med 4 barn", utan att uppge ens deras förnamn.

När jag arbetar nu med boken om Vita båtar och de barn och ungdomar som överlevde har jag samma skuldkänslor. Känslorna kom till ytan igår på Riksarkivet när jag läste ett Läkarkort av en kvinna som kom till Sverige och förutom alla sina fysiska åkommor mådde dåligt psykiskt.

Piotrków hade före kriget drygt 10 000 judar. När gettot bildades där trängdes där över 25 000 judar. Under deportationer till Treblinka, läs till döden som började i oktober 1942 har gettot tömts på 22 000 judar. De kvarvarande arbetade i fabriker som var viktiga för den tyska industrin. Barn till de som arbetade fick stanna med de och de äldre barnen arbetade som hjälparbetare.

Under den stora deportationen i december skickades familjerna till lägren i Ravensbrück och Buchenwald. Kvinnorna huvudsakligen med döttrarna till Ravensbrück och männen med söner till Buchenwald. När de lägren evakuerades därefter kom flertalet av de till Bergen-Belsen. Få överlevde där. Det är de jag skriver om, kanske om 30 barn från Piotrków Gettot medan under sommaren 1942 fanns det kanske 8 -10 000 barn där. De flesta mördades i Treblinka. De får vi aldrig glömma när vi skriver eller läser om de 30-tal mirakulöst räddade som vi känner namnen på. De andra representeras av en sten i Treblinka.

I januari 2015 skrev jag en artikel
Treblinka II - 920 000 mördade - 18 månader - 216 + 1 stenar - Nazitysk mördarlogistik på topp.


216 handlar om 216 stenar som representerar städer och judiska samhällen varifrån kom de som mördades i Treblinka, bland de finns en Piotrków Trybunalski sten som representerar 22 000 Piotrków Trybunalski judar som mördades i Treblinkas gaskammare.




Treblinka. 216 stenar som representerar städer och judiska samhällen varifrån kom de som mördades i Treblinka, bland de finns en Piotrków Trybunalski sten som representerar 22 000 Piotrków Trybunalski judar som mördades i Treblinkas gaskammare.