Det tog alldeles för lång tid att avslöja Walther Sommerlath och Günter Grass - Sent, men inte för sent!

Först år 2006 erkände Günter Grass för tidningen Frankfurter Allgemeinen Zeitungförst sitt SS-förflutet. Hela 7 år efter att ha fått Nobelpriset i litteratur 1999.

År 1990 avlider Silvias far, Walther Sommerlath. Först 12 år efter hans död avslöjas att Sommerlath hade varit redan år 1934 i Brasilien medlem i Nazistpartiet NSDAP. Han hade tidigare förnekat medlemskapet men nu man hittade konkreta bevis. Han deltog i ariseringen av judiska företag och ett företag han övertog till verkade krigsmateriel.

Först år 2006 erkände Günter Grass för tidningen Frankfurter Allgemeinen Zeitungförst sitt SS-förflutet. Hela 7 år efter att ha fått Nobelpriset i litteratur 1999. Günter Grass var ansluten till nazistiska Waffen SS. Han sa dock som alla stora och små nazister gjorde att han har aldrig avlossat ett skott. Jag tror inte heller att hans chef Heinrich Himmler Himmler som bildade Einsatzgruppen och gav order om uppförandet av utrotningsläger. Man kan lugn säga att han administrerade Himmler massmordet på ungefär sex miljoner judar, I krigstid underställdes Waffen-SS-förbanden operativt Wehrmacht, men personalen rekryterades genom SS:s separata organisation och kom därför att uppfattas som en ny, fjärde försvarsgren i Wehrmacht.

År 1990 avlider Silvias far, Walther Sommerlath. Först 12 år efter hans död avslöjas att Sommerlath hade varit redan år 1934 i Brasilien medlem i Nazistpartiet NSDAP. Han hade tidigare förnekat medlemskapet men nu man hittade konkreta bevis. Han deltog i ariseringen av judiska företag och ett företag han övertog tillverkade krigsmateriel, inte leksaker leksakståg som Silvia sa i en TV-intervju.

Walther Sommerlath Metallwaren- und Apparate Fabrik blev företagets nya namn. Från 15 augusti 1940 var det ett så kallat W-Betrieb, ett försvarsföretag. Företaget tillverkade bl.a. materiel till det tyska luftförsvaret, bland annat detaljer till pansarfordon, transportvagnar utan motorer, finmekanik och optik som sikten samt gasmasker och filter till dessa. 

I februari 1947 flyttade familjen Sommerlath tillbaka till Brasilien*, där Walter Sommerlath 1949–1957 arbetade för svenska Uddeholm.

Arisering (Arisierung på tyska) är ett nazistiskt begrepp som härleds ur den nazistiska rasläran. Det innebar helt enkelt att judar skulle berövas sin egendom och hindras att verka ekonomiskt och yrkesmässigt – ett annat begrepp var Judenenteignung, att samtidigt passa på och ta (överta) judisk egendom.

För 10 år sedan i 2013 lanserade Simon Wiesenthal-centret en affischkampanj i Tyskland för att hitta de sista levande tyskar som deltog i Förintelsen.
Den judiska människorättsorganisationen som står bakom kampanjen erbjuder uppemot 25.000 euro (runt 250.000 kronor) för information som leder till gripande, åtal och fällande dom i Tyskland.

Ett par tusen affischer har satts upp i Berlin, Hamburg och Köln, i ”Operation Sista Chansen”. I blickfånget; ett svartvitt foto av den ökända infarten till förintelselägret Auschwitz-Birkenau – kallad Dödens port.  

Man måste komma ihåg att Waffen-SS och NSDAP fördömdes efter kriget som en kriminell organisation, vars inblandning i krigsbrott hade varit mycket omfattande.

Heil Hitler skrev Walther Sommerlath. År 1990 avlider Silvias far, Walther Sommerlath. Först 12 år efter hans död avslöjas att Sommerlath hade varit redan år 1934 i Brasilien medlem i Nazistpartiet NSDAP. Han hade tidigare förnekat medlemskapet men nu man hittade konkreta bevis. Han deltog i ariseringen av judiska företag och ett företag han övertog till verkade krigsmateriel.

Günter Grass var ansluten till nazistiska Waffen SS. Han sa dock som alla stora och små nazister gjorde att han har aldrig avlossat ett skott. Jag tror inte heller att hans chef Reichsführer-SS Heinrich Himmler (på bilden) som bildade Einsatzgruppen och gav order om uppförandet av utrotningsläger. Man kan lugn säga att Himmler administrerade massmordet på ungefär sex miljoner judar.

* Efter andra världskrigets slut brände marken under nazisterna. De försökte undkomma rättvisan genom att fly till Sydamerika. Argentina, Brasilien, Chile och Bolivia tog emot tyska nazister (många med tjocka plånböcker och konton i neutrala ländernas banker) med öppna armar. Det förflutna i många fall kom ikapp de gamla nazisterna, och de ställdes inför rätta, lyckades andra försvinna och leva ett nytt liv med falsk identitet.