View from Marieberg - now and before, Digital photography versus Daguerreotypy

En digitalbild från Marieberg mot Stockholm från 2014.

Johannes Jaegers månskensbild från Marieberg mot Stockholm från 1870. Johannes Jaeger studerade åren 1848–1851 vid konstakademin i Berlin och blev 1885 kunglig hovfotograf i Stockholm. Han började tidigt att pröva det nya mediet fotografi med hjälp av daguerrotypin. Hans konstnärliga utbildning kom till uttryck i denna panoramavy från Marieberg mot Stockholm. Det är en fotografisk konstbild visande Stockholm i månsken med dramatisk himmel och påmålad förgrund samt förbättrad med täckfärg. I bildmitt avtecknar sig Riddarholmskyrkans nya spira.

En digitalbild från Marieberg mot Långholmen från 2014.

Marieberg is a district in the Kungsholmen borough in Stockholm. Derived from the Swedish words for "mountain" and the name "Marie".

Johan Poppels stålstick efter en teckning av C. Calmeyer från 1850-talet visar Stockholm sedd från Marieberg, ungefär där DN-skrapan reser sig sedan 1964. Holmen i förgrunden är Smedsudden med sin malmgård längst ut. På Riddarfjärden tuffar en hjulångare från höger in i bild. Stockholm ligger långt bort i dis, men siluetten känns igen med Kungsholms kyrka till vänster, Storkyrkan i mitten och Katarina kyrka till höger. Bilden publicerades bland annat i en bok med titeln "Stockholm och dess omgifningar förmedlad av P.A. Hultbergs Bokhandel i Bazar'n på Norrbro".

Nelly is here on the top of the Marieberg mountain - "berg" looking down.

Bilden visar den äldsta bevarade daguerrotypin, tagen av Daguerre själv år 1837. The image is laterally (left-right) reversed, as were most daguerre­o­types.

Dagerrotypi, även stavat daguerreotypi, är en tidig fotoprocess, uppfunnen av Louis-Jacques-Mandé Daguerre tillsammans med Nicéphore Niepce, där bilden formas i amalgam (en legering av silver och kvicksilver) på en tunn silverplåt som valsats ihop med ett tjockare kopparunderlag. Man behövde långa exponeringstider och Daguerrotypin användes flitigt, i synnerhet för porträtt, men även för arkitektur-, krigs- och astronomisk fotografering ända till 1860-talet. Nackdelarna med processen var att den krävde dyrbara material och att oxideringen av silvret måste förhindras genom att daguerrotypin bevaras bakom en glasskiva i en förseglad ram eller etui. Bilden består av lösa silveramalgamkristaller, små som pulverkorn, som ligger på silverplåtens yta.

Spring?

Polskt Kirkut och svensk Judisk kyrkogård finns inte!

Judisk begravningsplats, inte Mosaisk kyrkogård i Stockholm som det står i vänstra nedre hörnan.
Den judiska begravningsplatsen heter Kronoberg och ligger vid Kronobergsgatan på Kungsholmen. 

Skiss för Kronobergs "Gravplats" - judiska begravningsplatsen Kronoberg

Judisk begravningsplats från 1787 i Stockholm. Bilden tagen år 1907.
Den judiska begravningsplatsen heter Kronoberg.

Mosaiska Gravplatsen, nu vid Kronobergsparken användes under åren 1787-1857 och har 209 gravplatser. 

Judisk begravningsplats, bild från februari 2014 i Stockholm.
Den judiska begravningsplatsen heter Kronoberg.

Polacker använder ofta namn som kirkut för en judisk begravningsplats. Namnet är fel och den härstammar från tyska kirche, kyrka och hof, som med åren blev kut en plats vid en byggnad.

De flesta vet dock (eller bör veta) att det står inga kyrkor på judiska begravningsplatser. De flesta borde veta att ett judiskt bönehus heter synagoga och inte kyrka eller moské.

Svenska journalister har inte heller insett det än. Använder jämt Judiskt kyrkogård, inte en judisk begravningsplats! En kristen begravningsplats får alltid kallas kyrkogård men en judisk begravningsplats skall få förbli en begravningsplats. TT kallad för sin partiskhet i rapportering för Talibanernas Telegrambyrå är ledande i det. De flesta tidningsredaktioner flyttar därefter automatiskt all info utan att tänka. Det gäller även staten Israel.

Nazistiska plakat vid judiska kyrkogården

skrev TT i januari 2013 och nästan alla tidningar överförde nyheten utan att tänka!

Tyvärr, även i Nationalencyklopedin (NE) hittar man Judiska kyrkogårdar!

Insprängda mellan moderna bostadskvarter på Kungsholmen i Stockholm ligga tvenne små övergiva fridlysta områden – de äldsta stockholmarmska judarnas begravningsplatser, Aronsberg och Kronoberg. De anlades en gång långt utanför stadens larm, i en trakt av obebyggda berg och ängar, dit de första judarna beledsagade sina döda till den eviga stillheten skrev Ragnar Josephson i sin fantastiska bok om de judiska begravningsplatserna på Kungsholmen.

I boken Minnets stigar som handlar om svenska kyrkogårdar så beskriver författarna fortsättningsvis judiska kyrkogårdar precis som om de inte visste att det finns bara judiska begravningsplatser.

Annars så finns på Djurgården, mellan Hundudden och Kaknäs en Djurkyrkogård. Där finns ingen kyrka men det heter "kyrkogård"! En del djurgravar har dock kors. Kors i taket! Där får jag t.o.m. rabatt då medlemmar i Stockholms Kennelklubb erhåller 30% på gällande prislista.

I Minnets stigar som handlar om svenska kyrkogårdar med foto av Hans Hammarskiöld, text av Anita Theorell och Per Wästberg beskriver de judiska kyrkogårdar som om de inte visste att det finns bara judiska begravningsplatser. Minnets stigar är en av de finaste fackböckerna som belönades med Augustpriset för bästa fackbok år 2001.

Insprängda mellan moderna bostadskvarter på Kungsholmen i Stockholm ligga tvenne små övergiva fridlysta områden – de äldsta stockholmarmska judarnas begravningsplatser, Aronsberg och Kronoberg. De anlades en gång långt utanför stadens larm, i en trakt av obebyggda berg och ängar, dit de första judarna beledsagade sina döda till den eviga stillheten. Staden har växt, och nu har den trängt sig fram runt alla sidor om gravarnas hem. Men dessa ligga där, oberörda och tysta, och skola, som oförgängliga minnesgårdar, fortleva sitt döda liv till de yttersta dagarna; ty en judisk ”Friedhof” får aldrig röras eller flyttas.

Så poetiskt beskriver Ragnar Josephson, konsthistoriker och bl.a. chef för Dramaten, de båda judiska begravningsplatserna. Han berättar vidare om hur de grundades och hur judiska begravningsplatser är utformade. Den största delen av boken består av bilder på gravstenar med en avskrivning av gravtexten både på svenska och hebreiska. Boken, på 162 sidor avslutas med ett spännande personregister och två kartor över gravstenarnas placering. 

I gamla judiska Stockholmså användes kyrkogård, kyrkvakt m.fl. av Mosaiska församlingen rätt så ofta. Det finns t.ex. Mosaiska församlingens i Stockholm kyrkbok upprättad 1855.

Kronoberg is one of the oldest Jewish cemeteries in Stockholm. There are only 209 graves here. The cemetery was founded west of the city center in 1787 and was in use until 1857. The cemetery is now a part of a park called Kronobergsparken. 

99% humidity in Stockholm

Water, water everywhere, but not a drop falls down.

Om hur det går till när man efterbelyser ett klassiskt bild-porträtt versus dagens photoshopare

En obearbetad bild. Jag känner att Photoshopare bör inte kalla sig för fotografer men för redigerare.

Gamla intressanta knep om hur man arbetar(de) genom att göra lokala exponeringsjusteringar.
Då det handlade oftast om en manuell skuggning och efterbelysning vilka är de gamla namnen på mörkrumsteknikerna, Mörkrumsteknikerna som innebär att man analyserar bilden och gör därefter delar av en bild selektivt ljusare (skuggning) eller mörkare (efterbelysning).  

Inom elektronmikroskopin får man ofta två typer av negativ där en justering behövs. Vid låga förstoringar när man inte sprider tillräckligt elektronstrålen så blir mittenpartiet mer belyst än periferin. Man får då skugga mittenpartier vid exponeringen eller efterbelysa de i periferin.

Vid högre förstoringar kan ena halvan av bilden vara minder exponerad p.g.a. att elektronstrålen är inte centrerad och tillräckligt utspridd genom kondensatorlins.

Det var de mest användbara knep jag lärde mig och kunde därefter använda i mina fotografier tagna med en fotokamera med optisk lins.

Fotopapperet skall från början ges en exakt ljusmängd för att bilden skall framträda inom en bestämd tid. Att exponera på måfå och låta bilden ligga och dra, eller att i förtid    “rycka” bilden ur framkallaren duger inte.

Samma saker kan man göra numera i photoshop  eller andra program. Man redigerar alla bilder i Photoshop eller som man brukar säga photoshopar. Man lägger på skuggningar, efterbelyser, inför solar, slätar hy. I många fall ägnar sig en redigerare åt hela skönhetsoperationer, plastikoperationer.
Redigering av ett porträtt är en avancerad plastikoperation  och innefattar stor ansiktskirurgi där ansikte, ögon, näsa, läppar, haka, öron ändras! Ögonkirurgi är t.o.m. mer avanserad än i verkligheten där ögonfärgen byts ut och alla små blodkärl bortdirigeras.
Om man kommer till nakenbilder så i Photoshop gör man hela programmet för bröstkirurgi med förstoring, förminskning och lyft lyft. Resten av kroppen undergår omfattande kroppskirurgi med fettsugning, stjärtplastk, bukplastik, arm-/halsplastik. Snabb, smärtfri och permanent hårborttagning sker även med Photoshop. Troligen ägnar sig man i Photoshop även åt intimkirurgi.

För Phtoshopare är ofta ett bröstlyft ett måste. Varför lyfta upp ett hängande bröst om detta är ett naturligt tillstånd eller ett resultat av amning eller ålder. 

Jag känner att Photoshopare bör inte kalla sig för fotografer men för redigerare.  Den typiske Photoshopparen anser att en bild är inte klar förrän han har dragit i alla spakar och justerat alla reglage i RAW och i Photoshop. 
 ...

Kirkut to niepoprawne określenie cmentarza żydowskiego

To nie kirkut tylko cmentarz żydowski z 1787 r. w Sztokholmie.  Zdjecie zrobione jesienia 1907 roku. Po szwedzku kirkut to kyrka a cmentarz żydowski  - judisk begravningsplats.

Kirkut, kierkow, kierchol, kirchol (od dawnego niem. określenia cmentarza 
Kirchhof, 
pochodzącego od słów 
Kirche, 
„kościół” i 
Hof 
oznaczającego otoczenie obiektu, np. teren przy budynku.

Pisze Wikipedia
Kirkut to określenie cmentarza żydowskiego od wieków 
używane przez Polaków, (katolików), głównie mieszkańców Galicji. 

Po wytłumaczeniu że używanie kirkut  zamiast cmentarz żydowski jest właściwie, niewłaściwe pisze Wiki:

W 1287 we wsi Czaszki założono cmentarz żydowski obecnie zwanym starym cmentarzem żydowskim w Kaliszu, jednym z najstarszych polskich kirkutów.

Podstawową różnicą między cmentarzem chrześcijańskim, a żydowskim jest odmienne traktowanie grobu. 

Poczucie chrześcijańskie pozwala na jego naruszenie i na dokonanie nowego pochówku po określonym czasie. Cmentarz nieużywany przez długi czas może być zlikwidowany. 

Według zasad judaizmu, każdy nagrobek i cały cmentarz żydowski jest nienaruszalny, tak długo, jak znana jest jego lokalizacja.

Rozbrat - Kurs ratowników wodnych 50-lat - WOPR legitymacja nr. 155

Dokładnie 50 lat temu, zimą, chodziłem na kurs ratowników wodnych na ul. Rozbrat 26. 

Pływalnia Rozbrat to "kameralna, 25 metrowa, 3 torowa pływalnia położona w sercu zielonego Powiśla".

Stopień ratownika wodnego II klasy uzyskałem w 1964 roku a ratownika wodnego klasy I w 1966 roku. Nie wpisany gdyż byłem wówczas małolatem i miałem czekac na wpis jak skończe 18 lat. Nie doczekałem, wyjechałem z Polski.